gan hos fruarna öfwer dåliat tjenstefolk bwarutaf tjenstehjonens uppstudsighet och obelåtenhet med fin ställning? Förstå wåra fruar ej att befalla, eller är tjenandet en of desfa föråldrade institutioner, fom I o nittonde århundradets born wurit ifrån? är det ett ord, fom måste strykas ut ur språfet, emedan ret knappast nu eger något motswarande begrapp? Fördjupade i så allwarsamma funderingar, träffade wi häromdagen Hå on tidning från Fila delfia i Norra Åmerika. Wår uppmärte samhet fängslades af ett par swarta händer med ett: Go aft! emellan; wi läste, i början med axelryckningar, fedan med förwåning, slutligen med beundran följande annons: En i goda om ständigheter lefwande och i West-End boende fru, fom fan lemna de bästa mwitsord om fin karalkter och sitt mwälförhållande, önskar att engagera en dam, hivilten skulle wilja hafwa den godheten att åtaga fig kök, twättning, strykning och städning för henne, hennes man och sex barn. Skulle familjen likwäl tyckas för talrik, få funna några af barnen utackorderas. För att få mycket fom möj ligt lätta beswäret för den sökta damen, kommer ett fruntimmer af mer underordnad rang att förrätta den befwärligare delen af twätten, äfwensom en färnad herre (neger) att beförja alla sådana arbeten, fom ej anstå en dam, såsom att borsia stöflor, skura rummen, rengöra lnifwar och gafflar, göra upp eld och nå ärenden samt andra dithörande saker, som ej kunna så noga specificeras. Hwarje thorsdang-afton har hon frihet att fe sina wänner och slägtingar hos fig och undsänna dem, för hwilket ändamål hon bar tillgång till sörråderna af mjöl, smör, socker och äga, för tillagande af kakor och andra rätter till få stor mängd, fom hon anser fia behöfwa; äfwen stå de öfriga förråten i huset, ntan att hon behöfwer bedja om tillåtelse dertill, till hennes förfogande för fina gästers trakterande. Så som julpresenter erhåller hon en fivenklädning, shawl och andra toilettsaker; baler, lenserter och andra aftonfällskap får hon beföfa efter eget behag, och skulle bon hafwa fästman, få lägges inget hinder i wägen för hans besök wid hwilken timma fom helst på dygnet. Matmoe dren går alvrig i kölet, tillstänger alrrig några ssåp och afhåller fia öfwerhufwud att inblanda fia i hushållssaler. — O, detta 7GNf akt löser det ide med ett enda hugg den härda kunten, fom wåra förwirrade och föråldrade förhållanden aifwit oss att lösa. Hoppar ej hjertat i bröstet på hwarje menniskowän wid den anspråfslösa uppmaning, fom lif som tillintetgör hwarje ståndsskillnad och förwandlar det eljest få hårda begrep: pet tjena till vet forgfriafte obe roenbe ? (N. T.) — En friare till 20,000 ror. På en tällare yftrade en ältre man: Jag har tre döttrar och kan skänka hwardera 10,000 rdr; lilwäl har besynnerliat nog snnu ingen friare anmält fig. En mu man uppreste sig då och yttrade: 7BWar god och anteckna mia för twå of dem. — Hwad är narraltigt? Att förlora penningar på spel och bli ond deröfwer; att fräga förläggaren af en ny tidning huru många prenumeranter han har: att fråga en wärdshuswärd om han har go da dryckeswaror; att tro en dam wara gudsruktig derföre att hon hwarje söndag går i kyrkan; att göra någon en tjenst och tro att han blir tacksam derför; att släppa en tjuf ur fängelset utan fidpenning och dock åligga honom att på hederligt sätt föda sig; att anse en fat för billig derföre att den ej kostar mycket, och slutlinen, att för sin fästmö prisa en annan flickas skönhet.