Article Image
afnämare än någon annan af de goda tidningarne. Dessa afnämare torde dock icke alla förtjena klander, emedan de icke weta hwad de göra. Ty besinnade de, hwilket dåligt omdöme om smak de åsamka fin ort och ät hwilket förderf de gifwa näring genom sådan leltyr, få skulle de säkerligen uppoffra detta nöje för med: borgares wäl och för — — Widernesdlandet. — Af förekommen anledning har K. M:t under den 20 sistl. September funs nit godt förklara att, sedan skyldigheten för resande i Swerge ett medföra pass blifwit genom K. Mts förordning den 21 September 1860 upphöfd, den förbindelse, fom i följd af K. påbudet den 14 Augusti 1812 samt K. civkulirdbrefwen den 28 November 1835 och den 11 September 1837, hittills ålegat ångfartygsbefälhafware och andra skeppare tf: wensom, i wissa fall, ängfartygstonumissionärer, att wid fartygs ankomst till destinationsorten hos wederbörande pos lismyndighet derstädes anmäla de fartiyget medföljande passagerare, hädanefter lommer att upphöra. — Förwaltningen af sjöärendena tillkännagifwer, att i farleden emellan Siför fundet och Herrhamra, inom Norrköpings lotsfördelning, kommer, der denna farled delar fig i twänne, utprickningen i den norra leden, fom blifwit betydligt upp: grundad, hädanefter ide att werkställas. — Det beryktade bränmingbränningsmålet emellan landsfiskalen Askeroth och landshöfdingen grefwe E. Sparre har nu utgjort föremål för Hofrättens pröfning, och har Hofrätten i allo stadfästat Bro Häradsrätts den 6 sistl. Juni gifna utslag, hwarigenom Häradsrätten dels afslog Askeroths anhållan om anstånd för anskaffande af ytterligare bewisning, dels oc frikände landsh. Sparre från ans swar i målet, samt förpligtade Askeroth godtgöra grefwen resekostnader äfwensom utgifwa ersättning till i målet hörde mitt: nen. Härförutan förpligtas Askeroth ersätta grefwe Sparre lösen för Hofrät: tens utslag. DÅ wi förmoda att hr Affe roth ämnar söka sin rätt hos högsta Domstolen, torde ännu icke detta famösa mål hafwa sett sin slutliga lösning. — Den beryktade patronen på Wormsö, baron Stackelberg, har till Aftonbladet insändt en artikel, afsedd att bewisa icke blott osanningen utan till och med omödjligheten af de om honom utspridda bes skylningarne för grymhet mot den Swensffa bonde-befoltningen på Wormsö. Att den ryske baronen sålunda aktat nödigt att polimisera mot en Swensk tidnings artiklar måste redan i och för sig anses för en af publicitetens utmärktaste tri: umfer. Men om det helt wisst redan måste kostat på herr baronen att skrifwa sitt genmile, få måste det kännas för honom dubbelt bittert att läsa Aftondla: dets dräpande wedergällning deraf, i fall den någonsin kommer till hand finnedom. Man fan säga, att baronen med. sitt genmäle skurit ris åt fin egen — —. Ty med en sakkännedom, som man

12 oktober 1861, sida 3

Thumbnail