Norrländska Korrespondenten – 18 september 1861, sida 3

Minneslista för Jordbrukare under September månad (Ur Tidon. för Skaraborgs läns hush. sallsk. 1860 ) Sedan grödan blifwit inbergad, bör man ide försumma någon dag, att på skynda höstplöjningen. Dragarne böra hafwa en riklig och kraftig utfodring för att wäl förmå utföra detta deras tyngs sta och mest ansträngande arbete. Sto ra förluster förorsakas derigenom, att höstplöjningen, för att spara kreaturen, werkställes grundt och otillräckligt. Plöjningen, bör äfwen göras så tidigt, som möjligt innan jorden blifwer genomdränlt och uppblött af höstregnen. Wid inter åkerbruksarbete är den yttersta noggrans het till den grad så af nöden, som wid förättandet af höstplöjningen. Hwarie ojemnhet i plogtiltans djup och bredd åstadkommer en fördjuping i åkerjorden, en wattensamling under wintern och med all säkerhet, en minskad skörd. Landtmannen bör derför aldrig försnumma, att sjelf utföra eller öfwerwaka detta arbete och att dertill wälja de pålitliga: ste arbetare. — Rågsåning borde redan wara afslutad i Augusti och åtminstone icke uppskjutas längre, än till första weckan af September. Hwetet fås manligen ide förr än sedan rågsåningen slutas. Många hafwa på senare tider erfarit, att man gerna kan så hwetet samtidigt med rågen, och att gröda deriz genom winner ökad säkerhet. I affeens de på både råg och hwete gäller det fom en hufwudsak, att, fedan fältet är wäl skött och wäl gödsladt, utfädret är full: komligt torrt. Att på lakan oh täcken torka den urtröskade säden, om den ber finnes fuktig låter fig utföra endast mid mindre jordbruk och om stadigt solsken inträffar. Wida enklare är att blanda hwarje tunna af det tillämnade utsädet