Norrländska Korrespondenten – 31 augusti 1861, sida 3

Hon kan knappt räknas till de skönaste bland wåra damer. — (For djefwul n, Herr von Mangold, jag måste stanna här. — Gör det, Herr von Benzing. Jag skall införa er i wårt fällffap. — Topp! Följande dagen blef Baron Benzing, fom war en ganska rik ung man af en gammal och ädel Tyrolerfamilj, introducerad i stadens fams qwäm. Han war en wacker ung man; han hade snille, han war qwick; han hade fett half wa werlden; han war den angenämaste fällffapsmenniska. Han kunde konversera, danfa, Furtiz sera; han kunde fåkta, rida, jaga, spela. Snart blef han dagens hjelte. Han Furz tiserade damerna, såwal de unga, fom de gamla. Med herrarne spelade han, isynnerhet med de yngre, ty gamla herrar tappa ogerna, och han hade tur på spel. Också jagade han med Her rarne. J dag war han ibland de fyra unge herrarne, fom foro ur staden i den eleganta jagts wagnen. De foro på jagt. En annan ung herre af sällskapet hade tillstallt denna jagt på skogarne af sitt gods, fom war omkring fem mil aflägset från refidenset. Han hade dertill endast inbjudit de fyra wännerna, och hade sjelf flera dagar förut rest ut till sitt gods för att träffa förberedelser till jagten och till emottagandet af fina gäste. Kloc: