von Stackelberg Magnushof 1748. Den: na slägt har i öfwer 100 års tid med all makt försökt att göra öns swenska innebyggare till slafwar. Dessa hafwa satt sig till motwärn och sökt lagligt stydd. 3 stället att genom billighet och menfklig behandling komma till gort förstånd med Wormsöboarne, synas Stackelbergarne ha fattat ett outsläckligt hat till denna fwenz ska nationalitet med dess sjelftänsla och frihetskärlel. Den nuwarande godgegaren, baron Otto v Stackelberg, öfwer träffar i detta hänseende fina föregångare och synes ha gjort till fin uppgift att genom den ytterligaste utfugning, genom påläggande af snart sagdt omöjliga ar betsprestationer och genom att, såsom ins nehafware af den s. k. godspolismakten, låta omenslligt slå hwar och en som ger anledning till misshag, göra lifwet för swenstarne så surt, att de utwandra och han i stället kan få gårdarne besatta med Ester, hwilka man lättare kan handtera som djur. Men Wormsöboarne wilja icke skingras åt i det inre af landet. De ha försött att låta fina klagomål fram tomma till öfwerordnade myndigheter och till ryska regeringen, men ha derföre genom baron Stackelbergs försorg blifwit straffade med kroppsliga misshandlingar och fängelse. Det går emellertid en få gen från förfädrens tider bland dessa öfwenskar, att när nöden blir fom ftörft tunna de rikta bliden westerut. Derföre ha de utsändt några män, för att i Stodholm omtala deras nöd och söka på denna wäg göra den befant för den kejsare fom, långtifrån att wilja sina underfåters förslafwande, twertom will göra flafwarne fria. Fredstraktaten i Nystad är 1721 Der sålunda i 9 : Hand Cza riske Majestät utlåfwar dessutom att fam telige inbyggarne af provinserna Liffoch Estland samt Ösel, ware sig frälse eller ofrälse med de uti samma provinser be fintlige städer, magiftrater, gilder och skrå, ffola wid deras privilegier, plägseder, rätter och rättigheter, fom de under fenffa regeringen haft, beständigt och ortageligen conserverade handhafde och ffyYrdade warda. De fem utskickade bönderna ha för afsigt att qwarstanna i Stocholm tills underrättelse ingått att en bättre sakernas ordning blifwit åmwägabragt och de ftrafflöst funna återwända. De bo uti fin öppna båt, der de improviferat ett tält åt fig och deras utrustning är mycket Hen, då såwäl de fom deras utarmade fommittenter sakna penningemedel. Om skarpskytteföreningar. (Af C. 8. Mom. Ur Westerwiks Weckobl.) (Forts. fr. föreg. n:r.) Härwidlag kommer mycket an på, huru landots o AaOnLAmSHOYHFH,v, ah yfFf: O fran