nistrativa korruptionen bör framkalla stränghetsåtgärder? Nej, man får icke lokalisera humanitetens grundsatser, och ryska kabinettets filantropiska omsorger få icke bero af geograsiska lägen. Furst Gortschakoff Har erkänt en allmän princip och påyrkar dess tillämpning. Nå wäl, följom hans exempel och utpelom till wälförtjent brännmärlande äfwen andra fatta, fom påkalla malternas gemensamma intervention med lila stort skäl, fom den turkiska regeringens fördömliga uraktlåtenheter. Ett folk, hwars nationela existens är garanterad af makterna, har i 30 år förgäfwes yrkat på utförandet af hög: tidliga fördrag. J 30 år har Europa låtit fin namnteckning protesteras. Will det, lik en tredskande gäldenär, åberopa preskriptionstiden? Nej; i Frankrike åtminstone har Polens rätt aldrig warit bragt i glömska: i 15 år har det fran ffa parlamentet proklamerat den polska nationalitetens rättigheter. Det war wisserligen endast en inregiftrering8-formel, som kanhända föga stod i harmoni med en stor nations krafter, hwilkens ord ide borde behöfwa upprepad. Men fedan den tiden har Frankrike gifwit NyYRland en god lera, och det har rättighet att påminna om, att det ide mill hafwa talat förgäfwes. Nu har blod flutit, och till frågan om lagligheten kommer äfwen frågan om den offentliga moralen. En europeisk tom mission bör tillsättas för att skydda Por lens interessen. Wi begära ej, i likhet med furst Gortschakoff, att den skall blif wa pernament: wi begära icke såsom han, att den skall utöfwa allmän tillsyn öfwer den inre administrationen, ehuru Gud må weta, att der finnes lika mycket smuts att sopa bort fom i harem. Må kfommissionen endast blifwa domare i den nuwarande twistefrågan och öfwdr Por lens rättwisa fordringar. Då skall den, i de af utrikesministern åberopade principernas namn, fitta en gräns för blodiga konflikter och i den petersburgske Gortschakoffs namn ställa Warfhan-Gortschakoff till räkenskap. J Turkiet medaifwa wi interventionen, der det dock handlar om hHumanitetens abstrakta rätt: i Polen handlar det om samma rätt, förstärlt genom den skrifna rätten, strifwen gemensamt af alla makterna. Europa kan icke längre förblifwa en lugn åskådare af mord och plundring. Att intervenera i Turkiet är def rättiahet: att intervenera i Polen är def fyldighet. N Wäl weta wi, att Preusfen och Öfterrike skola wägra att deltaga i en tongress om Polens affärer — et pour cause. Men Frankrile och England äro tillräckliat starka för att på egen hand göra rättwisans röft hörd och res spelterad. Times har redan föreslagit de båda makternas samwerkan för att göra ett slut på afskywärda dåd. Andra engelska tidningar instämma i samma stoalfdröånag fodan han fnynut tilllaat Rust