Norrländska Korrespondenten – 27 april 1861, sida 3

Aftonbladets beteende i reformfrågans behandling, yttrat alldeles enahanda fig: ter, fom de nu af Jns. framstälda. Med denna förutsända erinran lemna wi nu ordet åt Jnsändaren. (Jnsandt) Neformfrågan. Sarffälta wal, men ide allmänna wal, det är texten öfwer hwilken en predikan hölls för ide länge sedan uti Mjtonblar det. Wäl kunde någon inwända, att om Riksdagsordningen få stadgade, de nu warande fyra stånden kunde inwäljas genom en walordning på den bredajte demokratiska bas, och i få fall wore wäl ingen stor fördel wunnen, ty det är ide allenast samfälligheten uti malet fom ändrar representationsrätten eller utgör sjelfwa hufwudsaken, utan det rätta ftväfwandet ligger wäl deruti, att man får wälja utaf hela den walbara allmänheten hwem man will, adelsman, prest, borgare eller bonde, det will säga allmänt eller i allmänhet. Men som sagt är, det duger ide. De famfälta mwalens ffilnad ifrån de allmänna det utgör Flippan och grunden på hwilken det stora bladet i fin afton funderar, och det har funnit, att den fom ej iakttager denna skillnad, den wet ide riktigt hwarom fråga är uti den mångåriga ömsom ftigande och fallande reformfrågan, och kan icke heller inse det höga mål, som bladet har för sina sträfwanden. På den ena sidan har det Borgareståndets underdåniga address, oh på den andra fidvan den lika underdåniga Bondeståndets adress, och midtemellan båda reformbestyrelsens ins eid som bugande sig wälwilligt åt alla sidor, anhåller om folkets deltagande uti uppropet, men hörsamheten har denna gång warit ringa, och beklagligen synes ej: hufwudstaden föregå med något lif: mande och stort exempel. Det har ffrifwits om, såsom något nedslående, och för det politiska wetandet sorgligt, att wid sammanträden för reformadressers underskrifwande på landet, talare nöd gats, icke allenast redogöra för nyttan och ändamålet med den ifrågasatta försändringen, utan äfwen lemna en högst behöflig underwisning i sjelfwa grundsk hwarom flertalet ej ansetts hafwa haft någon redig föreställning, men man fer nu af tidningarna att de fammane trädande i staden Stockholm ej weta stort mera, då de bifalla der de borde neka, och få nära nog twertom. Hwadan fom mer denna liknöjdhet? Långt ifrån att wi skulle tilltro of en sådan utredning, wilja mi blott gifwa en antydning på några biorsaker, och hwilken antydning må gälla hwad den fan. Då Aftondlas ) det genom fin agitation uti ten under förledne Riksdag handlagda norska frågan, förlorade större delen af det förtroende detsamma af nationen för en tid ägt, soch sjelf omsiter märkande sitt sjunkande i wälde, grep fig an, genom andra händer j till en början, med denna lifsfråga, fom den ganska wäl wisste hade ett djupt deltagande att påräkna inom alla famhällsälasser, hade det äfwen möjligen lyckats, — 7—?— ———tp— ——————— —————— —— ——————— —————— — AAC ———L