Norrländska Korrespondenten – 20 april 1861, sida 2

— Ått den nya lagen såsom fig bör, är gansta allwarlig fan man finna deraf att en person för det han å gata ntdes lat några flag, utan att blodvite följte, dömdes att böta 100 rdr rmt. Efter förut gällande lag hade famma förbrytelse lostat endast 24 rdr samma mynt. Sundswall den 20 April. tt bland Sgillers mästerwerk, den romantiska tragedien, Jungfrun af Lrleans, uppfördes i går på härmar rande theater, och det få mästerligt, Att wi tro, att Schiller fjetf skulle dermed hafwa warit ganska belåten, om han mas rit närwarande. Men äfwen honom förutan, war dock belåtenheten tillviäd:lig, då huset war fullt, och åskådarne fulla — af belåtenhet. Det enda leds samma war det fom stod att läsa på affischen: för första oc) enda gången ; emedan en fåran jungfru gerna kunde med heder låta fe sig mer än en gång. Möjligen ämnar hon fig dot nu åt ans nat Håll, för att anwända sitt segerwana hjelteswärd i de fejder, der nya lagrar skäras på blodiga slagfält. Dertill du ffa wi oc henne all lycka. Det snart uppblossande europeiska kriget torde nog taga en sådan krigaretalang i anspråk. Må der slutscenen blifwa lika skön som gårdagens, då hon med så mycket skäl framropades, efter wunnen seger! — Den nya brottmålslagen om mord, dråp och annan misshandel har redan här börjat bära god frukt, wid tilltupningen på rusiga mäns misshandel mot deras hustrur. Twenue sådana heders: män woro i Thorsdags inställde inför rådhusrätten, den ene smedsmästaren Lars Haummarström och den andra fjö mannen Carl Eric Engström; båda myc tet meriterade i dryckenskapens tjenst, och ötände såsom Ltejon i fina hus. Hammarström, fom förut undergått mar: ning för twedrägt och osämja i i tftenstapet få wäl inför pastor, fom inför tyrtorådet, blef nu för wåldsamt för: hållande mot fin maka dömd till tvenne månaders fängelse och sick genast för passning till Stönsmon, för att å Mie idelpads kronohälte taga lettioner i nyt terhetsläran och söka en bättre uppfattning af äkta makars inbördes ffylvigheter. Den sednare åter förwaras ännu i stadshäktet, under afbidan på befrielse från den florshufwa, med hwilken han nämnde dag infann fig inför rädhusritten, och hwaraf han då hindrades att få sitt mål afgjordt, hwiltet dock om måndag torde lyckas bättre, så att han då får återförenas med fin rusyrtesbroder a costi. — Det förljudes äfwen, att den nya lagens Damollesswärd li rer hänga äswen öfwer flere andra ät tenskapliga wildgastar, och att en tjensteman med förnamnet Swen lärer stå ibland de främsta på föredragningslistan. Det fan oc wara i i fin ordning att det stränga answaret för djurplågeri åtföljes af en ide mindre allwarlig näpst för det wida skamligare plågeri, fom öfwas mot gifta qwinnor. — ——— I — ec