Norrländska Korrespondenten – 6 april 1861, sida 3

Likalitet tänner man här till något miäftares eller gesällprof. Det står i Schweiz hwar och en fritt att anwända jin, arbetskraft huru han behagar, och försörja sig på det sätt, fom wisar fig bäst för hans håg och fallenhet; och han gör der ingen annan rälkenskap öfwer fin werksamhet, än genom sjelfwa sitt arbete. Här åtnjuter mennissan hwad fom annorstädes länge warit, oc mångenstädes ännu, är henne förnetadt rättigheten att fritt förfoga öfwer få arbetskraft, och tenna förmån borde mar wäl öfwerallt funna fordra för de onere man har i ett samhälle. Just friheten från allt förmynderskap är hufwudorfa ten till Juras seger öfwer Tyskland, Frankrike och England på detta fatt. Ur industrien är der ej bunden wid något wisst område. Jurainwånarne äro ej mif nusamma, de förunna hwem fom helft att göra fig bekant med deras indvujtri. Fransmän och tyskar finnas här i massa: de strömma oaflåtligt till och ifrån, ty Jura är, få att säga urfabrikationens hög skola. Dessutom utwansra schweizare till alla werldens delar och utställa fin konstfärdighet till allmän bestådning. Gansks ofta grunda de stora wertstäder i utlandet; och mången, som gått hemifrån som en fattig gosse, återwänder efter en följd of år, såsom en rik man. Åå t. er. i nyare tider Mooser, fom i Rysslands förs re städer uppsatte dels werlstäder, dels urbutiker; och inom få år återwände till Schaffhausen såsom millionärer.