Norrländska Korrespondenten – 13 februari 1861, sida 3

Utsigten af Stockholm och dess omgifningar å Kongl. Clottets tak. Från Slettets wmdar leder en trappa uppåt def koppartaf, utmed hware kant man kan wandra omkring utan all fara, nemligen bakom det såstningelifa bröfte wärnets tinnar och balustrader. Det år en promenad af omkring 900 steg, hvar: under man ian fe fig omfring åt alla håll. Och bmilfen utsigt! .. . . Den ofwerbiud, fom hår erbjuder fig af huf wudftoden, är ofelbart den bäst egnade bland alla, för att ge begrerp om Etodholus läge och nejdens skönhet. Den år ide få perspektivistt ensidig, fom utsigterna från Mosebacke och Obfservatorium, och ide heller nägot fonelperfocktiv, fom ifrån Katarinatornet. Man står hår i mwten af Stockholmsnejdens sund, fjärdar och holmar, od lagom högt för att fe dem få fom de wisa fig, når man betraktar dem från stränderna; men man fan fe dem alla på en gång. Här skulle ockjå medelpunft: ten mara för det mest fulländade panos rama ofwer den Swenska hufwudstaden — om blott ide just sjelswa medelpunkten, sullandningens krona wore bet fom fats tades, emedan mon har den under fig och ide fer den. Men omgifningarna fon mon öfwerskäåda få mycket fulftåntigare. Hela Djurgården ligger t. er. här öppen söt åästkadarens blickar, och ide blott den söder om ESwbiunOwifen belågna femte del deraf, fom i hwardage tal förstås uns der denna benämning, utan äfwen den syra gånger få flora norrom GSurbrungs wilen belägna; fort sagdt man omfattar med en blid strackan emellan Blodhuguds den och Ålfistan, med ha Wärtan på ena sidan, samt Ladugårdslandswiken, Ladugårdslandets norra gräns och Norra Btunswilen På den andra. Man fon fe ide blott hwad fom wanligen heter Djurgården utan äfwen Larugårdsgårdet, Storången, Ugglewilsskog, Albano, Kräftrifet, Erperimentalsältet och Frescati, hwils ret allisammans hänförs du i officiell mes ning, och äfwen fan befifog i ett sammanhang, utan att man behöfwer färdas på båt någonstådes under promenaden. Likas