Norrländska Korrespondenten – 30 januari 1861, sida 3

Den politiska krisen i Amerika. Härom har The Economist för d. 12 Jan. en lång artikel, hwarur wi göra ett kort utdrag. Syd-Carolinas beslut att skilja fig från Norden beror ej uteslutande af flaffrå gan; denna stat misstycker dessutom, och det med något skäl, den ffyrds-tull-tariff, som blifwit antagen af kongressen till förmån för unionens manufakturer, hmilka isynnerhet florera i Norden. Str Carolina inser, att med detsamma fom unionen upplöfes, få fon det för bättre pris än nu importera brittiffa munufatturwaror, och det anser fig dessutom då få full frihet att ånyo öppna slafhandeln på Afrika, hwilken, sålänge unionen mar var, nog lärer fortfara att bli förbjuden. Men om Syd-Carolina ffiljer fig från unionen, få är ej underligt att Ohio, Jllinois, Michigan, Indiana och Ii sconsin följa med; ty först och främst stå de i nära handelsförbindelse med de egentliga slafstaterna och för det andra skulle ju tå Mississippi komma att tillhöra en främmande ftat. Men deremot undrar The Economist öfwer att te nordliga staterna just äro de ifrigaste mot unionens upplösning, ehuru de minst borde finna någon för: luft derwid. Men 1:o frukta de närheten af en oberoende, fiendtlig nation; 2:o befara de, att en af de första yttrin garne af fiendskapen skulle blifwa en exporttull på bomull och en hög importtull på nordamerikanska manufakturwaror; 3:o frukta de för alla fina stora fordringar i Sydstaterna, för hwilta Newyork warit den hufwudsakliga banken, och 4:o såras deras stolthet af att fe den få länge såsom werldens mönsterstat frame hållna unionen falla sönder. (G. L. T.) Minneslista för jordbrukare under Januari månad. Wärme är nödig för kreaturens wilbefinnande; och bör ej glömmas att ljus och frisk luft äro lifa oundgångliga för deras helsa. Tillräcklig föda betalad mål af freaturen, om de för öfrigt aro wål skötto. Renhållning bidrager wäsendtligt til derag trefnad. Regelmässighet i fordringen, få att djuren få lika mycket foder hwarje dag och att fodret od) wattnet dagligen qifwas på samma timmar är af stor wigt. Nyburna for få ljum, simmig dryck, fristmjölkande i allmänhet saftigt foder. De fom fnarct skola kalfwa, böra hufwudfallis gen få torrfoder, riklig utfodring före falfningen öfar mycket den blifwande mjölken. Kalfwarne böra under de tre första wedorna endast erhålla modrens nymjölkade mjölk oblandad. Linfrösoppa, skummad wjöålk, wålling af sigtadt kornmjöl, m. m. kan sedan smånmgom tillsättas. Godt hö bör ra kalfwarne tidigt få wänja sig wid. — Skogshygge och skogsförslor jemte tröftning är under denna månad landtmannens hufwudsakliga sysselsättning. Då Det Är ett dåligt fröär år det angeläget, att tillräckligt med fröträd qwarlemnas ä