Norrländska Korrespondenten – 26 januari 1861, sida 3

dera jemte 2 kappar gryn, ett halft lisp. lutfisk och en del ljus åt dem gemensamt bwilket allt beräfnadt i penningewärde utgjorde er summa af nära 50 rdr. Och på Hr L. hmarje jul wisar en dylik fålls synt frikostighet emot de fattige, så anse wi oss skyldige att offentligen om tala det, ehuru mi alltför wal weta art en tyleof gorhet ute utöfwas för att dermed förtjes na offeniligt pris, utan för att bereda de fattige en julhögtid med glädje och tude samhet. Men avi uttala detta åfwen med afsigt och säsom ett prof på de många dylika fal, fom alerig komma till det of: fentliga, för att wisa huru orätt wår als moge tånker och handlar, då den söker att undanskjuta mera bildade personer ifrån sig och vå den wisar en afwoghet mot alla dem, fom den anfer böra till herre klossen, men fom likwäl bo midt ibland wårt bondestånd och hafwa famma fofterländska intressen att förfäkta fom detta. Dylikt synes ej blott wid wåra riksdagar och hwarpå den förra wisade ett lifa sorgligt fom dåraktigt prof, utan äfwen inom kommunerno, der offentliga bestyr sällan anförtros ät någon bildad persson fom fan räknas till herreflagfen, i fall nägon dylik förefinnes, utan helbre ät ofunnigt folf. Sj heller söker man att medelst umgånge och wettgiighet tillegna fig något af den bildning och de kunskaper fom en dylik få kallad stäåndoperson fan innehafwa, utan betraktar den mera fom fiende. ån fom wån, just emedan man ej kan sörneka en dylik persons öfwerlägsenhet i tultur, insigter och almänt wetande, nä got fom äswen folket lunde tid någon del ethåha genom daglig beröring med afades miskt bildade mån och medelst finne för låsning och boflig sos selsältniug. Och ehuru wi fänna mänga ganska rika personer inom wått bondestånd. få funna wi HE wal ej framdraga ett enda exempef från detta Håll på någon fritostighet met de fattige, ware sig nil julen eler annan hög tid, och ännå mindre har man skäl att fordra ett måcenatfinne emot någon ut: märft personlighet, fom behöfwer och fun: de wara mård åfswen erskilta personers fysta uppmuntran. Jbland medelklassen och wårt borgareständ åro ala tylifa torerag lifwål ingalunda sallsynta och det bor i alla uder warit den bildade medelklassen soa förådl. t werlden och omskapat mer stligheten. Genom medelklassen hat wa alla stora suningar och alla nva ideer uppenbarat fig och det år genom fame ma klosss fom alla weilteupptäckter eller wetenskapliga uppfinninga skett och blif. wit satta i werssomhet i det rpraktiska life met. Wi behöfwa hårwid endast tala om uppfinningen af kompossen, krutet utmers fet och pendeln, optista instrumenter, bofs tryckerikonsten, och i senare tit er ängmas schmen, gaswerket, jernwågarna, telegras sen, fotodrafien luftseglingen m. m, för att ej omnämna, Amerikas upptäckt, werlds omseglingen, samt wetenskapens och konstens höga utbildning oc ståndpunlt i wåra dagar, hwilffet allt tilkommer wår medeliloss och ingalunda hwarken fombhållets högdjur eler; solket i landetvarna. Sjelfwa kristentemens första utbredning