Norrländska Korrespondenten – 16 januari 1861, sida 2

yra beryktade lilla staden New:Harmony), belägen på mwen: stra stranden af floden Wabash. Handelsen förde här i hans mäg en man, fom, intagen af den blindaste fanatism, besokte dessa aflägna delar af landet, i egenskap af misfionär. Han börde till Methodisternas sekt od predikade med en ifwer, fom andades eld och lågor. Båtkarlen hade mär förr en eller an: nan gång hört ett sådant tungomål, men under tidernas lopp hade det fallit ur hans minne, och brist på leror och predik: ningar af andra, hade han tänkt för fig sjelf en egen religion, af detta korta innehåll: En Gub är till. — Misfionären ansåg naturligtwis denna öfwertygelse icke wara nog för en få kallad rättskaffens kristen, utan blandade i fina samtal med Bob all den sekteriska enwishet od) småaktighet, fom ej fällan utmärka dessa annars förtjente och gudfruktige män. Bob ahörde med uppmarksamhet men blef ite öfwertygad af den långtradige predikantens inkränglade bewis od uttydningar at skrifterna. Detta märkte allt för wal predikanten, men han uppgaf derfore icke hoppet att få rakna båtkarlen såsom en af fina anhängare. Kom med mig, sade han slutligen; — jag far nu till ett faltmote (camp meeting), något längre upp på, Wabaslh-flodens strander. Bewista alla ceremonierna mid detta tillfalle och sag mig sedan om du ej mill föröka den flock, hwars sjalasorjare jag är. Bob swarade endasft med en lätt böjning på hufwudet, utan att tillåta fitt ansigte uttrycka det bestamda beflut att tills intetgora den andlige mannens mwälmenande förhoppningar.