utförande gif lika hastigt, ty han begrer ej att stilja tanken från handlingen. J hans sinne woro de ett; också hade han mid alla tillfällen wisat att endast ogonblickets impuls mar hans drifskal. Skor, rock, bossa woro hastigare bortkastade än flygande swalan wånder från en riktning till en annan. Nu ftörtade han i det haftiga stromdraget, och skot med kraftig arm undan de brusande boljorna, än fämpande emot ströommen att hålla fig uppe, än strafwande efter ett tag i det flytande huset. Detta lyckades; hans ena hand fattade redan i boningen, då denna sankte fig för alltid i djupet af floden. Ett genomträn gande skrik hördes från qwinnan och barnen, och i nasta sekund woro både de och den hjeltemodige mannen störstade i ftrömdra: gets förfarliga hwimmel. Några få månader hade passerat, sedan detta hande. Bob — så kallades den djerfwe simmaren — gick åter helt trygg på fasla landet och hade nastan glomt att han wågat sitt lif, för att rädda tre andra menniskors, hwilket hade lyckats Ios nom genom otroliga anstrangningar. Den tacksamma modren hade i gladjen öfwer fina barns frälsning erbjudit honom, till belöning, all den lilla egendom, fom annu återstod henne efter öfwerswamningarne; men detta anbud hade han afslagit. Bran: narne skulle afwen onskat gifwa honom ett prof af fin aktning för hang ädla gerning, men de kande för wal mannens faraf: ter. De wågade knappt för honom nämna ordet belöning, utan låtsade fom denna bedrift blott warit en af hang hmwar: dagshandlingar. Bob (ett forkortadt Robert) mar en af det folk, hwars existens ångbåtarne lifsom tillintetgjort. Hans yrke war att i få kallade flat:boats (pråmar, gjorda af bjelkar, lost fame manbundna med sega qwistar i stallet för tåg) nedföra de westra och norra staternas produkter till New: Orleans att der för: saljas; detta arbete, fom sysselsatt Honom alt från barndomen, bade upphört sedan angbatar inrättades på de flora floderna,