de religiösa förwecklingarna och ertravagancerna, har på wår Carl, såsom Prins Regent, längesedan tillämpats det betan ta: Ille faciet. Och om han nu, fåfom Konung och kyrkans protestantiska öfwerhufwud, skulle blott med en halforagen anda rigta wederbörandes uppmärkt samhet på sliljsmessa från påfwen äfwen i det yttre eller här den Yttre em betsdrägten, tåpan och mössan, månne någon eller någre och hwilten eller wil: te af nu warande Viskopar skulle protestera deremot, att de skulle låta sig nöja med det betydelserika korset??? J afseende på ven papistiska Boffopsparyren i Swerige, lyfter det att förs nimma, om ide nuwarande Primus mån de finna fig wid att, sine ira studio, inter Pares åtminstone anställa ett colloqvium familiare i ämnet innan mederbörande nu åtskiljas. J öfrigt eller i afseende på läran o. d. erinrar fig Ref. med nöje, hwilket förtroende han m. fl. fästade wid det videtur, som i en af de bättre tidningarna längt före Hr M:s primat egnades honom, neml. homo reformator. — J Gefleborgs Lans Tidning läses följande: MS minneswåret år har lemnat rum för ett nytt, fom, wi hoppas det, skall i trots af alla mötande hinder, bringa til en lycklig fullbordan hmad det gamla, dö ende året utsätt. Huru patrotisk man må wara, måste dock Italiens ädla och heroiska frihetskamp förtrådeswis tilldraga fig hwarje tånfande, för mensklighetens wäl warmhjertad menniskas intresse. OM en sådan fjelfglömffa å wår sida år ingen likgiltighet för wått eget lands wål; ty med det lugna lynne, swensken i politiskt hänseende eger få beror wåra instituttoners framgång til allt större frihet wäsendtligen af fri hetens segrar hos de eldigare nationerna; wi förfara i politiken sasom allmogen i landtbrukswäsendet; wi låta andra erperimentera, och taga sedan efter hwad wi fe duga. England har haft äran af att wa ra frihetens första miesionar i Guropa; Frankrike fick det andra förfärliga, men odödligo uppdraget i frihetens tjenst: och i friheisdramats nu pågående tredje akt har Jtalien hufwudrolen. Fitheten, fom ingenting annat år ån förnuftets och rättwisans wälde öfwer godtycket, har fin segerkraft i sjelfwa fin naturs gudomlighet, oh behöfwer derjöre ej bafwa tillbafa för godtyckets i längden wanmäktiga motstånd; men deremot så mycket mera frukta fina egna öfwerdrifter. Der friheten dufat under, har den mest sullit offer för sitt eget osorständ. Just derfote är den Jtalienska revolutionen få utomordentligt låärotik och betvdelsesull, emedan den oändligt öfwerträffat den En: gelska och den Fransyska i sans, måtta renhet från alla excesser, frihet från alla swärmerter. Hwar har man mål hår dess fa dystra presbyterianer och independentir med den fluge swärmaren Cromvell omfi der i flyret? Hwarest dessa hejolosa Jar kobiner med dessa wildar, Robespierre,