Norrländska Korrespondenten – 10 oktober 1860, sida 3

Jjol )wer Ziljans wattenspegel. Kioctan 8 ringde Mora stora kyrtktocka, folket samlades på kyrkwallen. Kl. 9 afgick processionen från kyrkan, främst Dalregementets öräy Wid wägen närmaf minneswärden hay af Moradarlar, med dalpil i handom. Znnanför omgärsningen paraderade twå kompanier af Dalregementet. Efter prinsarnes anlomit afsjöngs psalm af unga Moraqwinuor. Swedelius besteg talarestolen. Talet wäckte djup rörelse hos hela den Huntideklädda och talrikt församlawe meniabeten. Prins Oscar wände några manliga och fosterländska ord till församlingen från tröskeln till monumentet. Psalm. Återgång till kyrkan, bön af Morapastorn. Derefter dejeuner. De kungliga och ständernas deputerade afresa i dag till Yet sand. Omkring 6000 menniskor förfams lade. — Man läser i Snällposten: Jenny Lind-Goldschmidt, som tillbragt en del af sommaren på besök i närheten af Stockholm, har helt nyligen afrest verifrån till London. Ombord på ångfare tyget Swea hade hon, med adompaar nement af det i ånafartyaete stora fas long befintliga pianot, till passagerarnes förtjusning sjungit nio särskildta st uden, hwaribland en aria ur Puritaner na De, fom hört henne för 20 år till bate, ha instämt deri att hennes rösi fulltomligen bibehållit fia, litkasom ben bänför rande tänsla hon i fin jång inlägaer. Med fin familj lärer hen ämna bosätta jig i fövernestandet, när bennes barns första uppfostran är gjord. Hwa rjehanda: Märkwärdig krinolin. Hustrun till en urhandlare i Berlin är i besittning af en krinolin, hwilken wärreras af henne och hela hennes familj fom en werllig klenod. Det eljest få mycket förtalade I plagaet förtienar också tenna wördnar, ty det har grundlagt te mycket adunfams ma förm ögenhetsfärbällanden, i bhwilta familjen befinner sig. Dess öfwerdufwud ledrifwer nemligen företrädeswik en urhandel till England och, med afjeende (til den höga tullen på fickur terstices, en smuaglerihandel. Hans bustrus krinolin är den egir, under hwilkean bon förstår att undandraga föremålet för fin handel de engelska tulltienitemän nens blidar. Den är så in rättar, alt i den sätre tussin fickur beg mvämt funna ört mas. Rrinelinens egarinna begifwer sig först från Berlin till England, ut j rustad med 36 ur, och refer seran, efter äderas försäljning, under fer månaders tid af året, beständigt emellan Enaland soch Ostende, för att hbemta nya waror ur det af hennes man i denna stad neve lagda urförrätet. Hittills bar tenna smnggelrörelse haft fin fortgång utan nägra obehagligheter för det äkta paret, men i år inträffade ett litet, komistt missöde. Damen hade nemligen anträd: resan från Berlin till Enaland med 36 i krinolinen gömda fickur, alla repeterur. Man hade denna gången glömt att låta uren löpa ut och under brådikan wid afsteosscenen hade hwarten krinolinens egarinna eller någon annan aj familjen märkt denna omständiahet och tänkt på dess följder. Först när damen rullade af i ångwagnen, förnam hon med före skräckelse ticktacket af fina 36 ur, hwiltet, oaktadt pratet i wagnen, dock hörces få tydligt, att de öfriga passagerarne för: wånade sågo Hå damen ec sökte förttas ring till detta sällsamma fenomen, utan satt dock erhålla någon jådan. Men vet wärsta återstod. Af förscelse kastades Ia en resande en reswäska på ett wift ställe på krinolinen, och den veraf åft.dlemaan trycningen hade till följd att en mängo af uren börjare repetera. Under I hela sällskapets skratt steg damen ur magnet wid näfta ftation, till hwilken man framkom nästan i samma ös gonblid, som uren upphört att flå. 9ån jane unare i i den der belägna lilla jtaren få