Norrländska Korrespondenten – 6 oktober 1860, sida 3

och ett försök slall snart wisa, att ett par hundra alnars sträcka rymmer en omäns tadt stor mängd säd; få att den gärdeggård, fom stänger bondens kalftäppa, ned: tagen och på detta sätt anwänd, om in: gen annan tillgäng gifwes, skulle oftaft förslå att från förskämning rädda heta hans sädesgröda, och ir detta berauingdsättet att rekommenderas för all böstsäd, särdeles för hwete, som annars så lätt stadas af reanwäder wid bergningen). Trindskylar anwändas allmänt i Res rike och Södermanland och flera ftällen. Dessa uppställas sålunda: Sädeskärfwarne sättas på rotändan så tätt som görligt är intill hwarandra, med axen uppstående och hoplutande. Skylen kan wara större eller mindre, men bör wara wäl sammanpackad i en rund form, Gös ras skylarne för stora, få torka de längs sammare; sättas de deremot för små, få stå de mindre säkert under storm. Det lämpligajte är att de göras så stora, att de hålla omkring 3 alnars diameter wid marken. Sedan skylen är sammansatt, sammanslutas axen i spetsig form och ombindas med ett halmband. Derefter gör man en hatt af twå sädeskärfwar sälunda: dessa hopläggas jemte med rotändarna och hopbindas med ett starkt band få nära axen fom möjligt; derefter brytes sädeskärfwen mid bandet, få att stubbändarne af halmen wändas tillbaka öfwer aren, hwilka, då hatten sättes öf wer skylen, komma inåt de andra aren, och blifwa jemte dessa täckta af hattbandets jemt utbredda halm, som når rundt omkring öfwersta delen af skylen. Det Hål, fom uppkommer i hattkärfwens midt, fylles med nägra uppdragna halmstrån, få att en topp eller spets på skylen bil: das. Hatten fastbindes slutligen med starka halmband i kors öfwer hwaran: dra, fästade mid skylens undre föderiärfwar tt). i