Norrländska Korrespondenten – 5 september 1860, sida 2

Ett farligt frieri. Skiz; ur norska solklifwet, af Björndjerne Björnson. (Forts. fr. föreg. n:r.) Onsdagen fom, och ånnu låg han, men torsdagen tog han fig före att tånfa på, om han dock ide lunde blifwa frisk till lördagan; — och fredagen war han uppe. Han mindes godt de ord, som fadren hade sagt: Kan du nästa lördagsqwäll fom. ma sörbi Husebpwargen och hans ungar, få stall flican wara Mn. — Qan blida. de bortåt Huselt, gång efter gång, — Hag får wåäl icke mera ån furyf, tänkte Thore. Upp til Husedyfjällboden gick det bara en wåg, fom förut år sagdt; men en dug: tig karl kunde nog komma dit upp, om han också ide gick just den rafa wägen. Rodde han ut och förbi wassen der borta och sedan lade ull på andra sidan af fjället, fanns der alltid råd för att fom ma upp, ehuru der wisserligen war få brant, att geten bade swårt att komma