Norrländska Korrespondenten – 8 augusti 1860, sida 2

Annat wore, om jag hade något att föra til torgs om broder liverlig och andra wederstyggligheter, eder om röfware spöken, mord, brand och mera såt ant. Så lägg dina mifdden til grund, fortfor modren, inwåf i din berättelse hwarjehanda underbara händelser och laga att wi alla till slut bli lockliga. Der kommer t. er. i kyrkan en ung, rik egen: domsherre; han ställer fig bakom Clara, fer med henne i hennes psalmbol; de sjun ga tillsammans; han tyder om fslickans röst och hennes andakt, hennes useende, hennes wäsende. Efter dagar och wecor tilläter han sig skriftligen andraga, om hon skulle wilja öfwergifwa fader och mor der och följa honam på hang riddaregods och der, fom en trogen mafa, med honom dela ljuft och ledt. yNej, ropade Clara ifrigt, likasom res dan någon klappot på dörren, icke öf wergifwa; friaren måste snarare Yrfa derpå, att jag medför mina goda föräldrar, och som en tacksam dottet wårdar och bär dem vå mina händer hela lifwet igenom. Gud wälsigne tig, fade fadren under djup rörelse, och modren tillade: Nog; du fåper papper och skrifwer — men, min