Norrländska Korrespondenten – 25 juli 1860, sida 3

Gud fade til Hösten: Låt duka af: De ätit fig måtta af hwad jag dem gaf. Ca fylande wind då ilade fråm Och andades frost öfwer grenar och stam. Och löfwet, det gråna, blef gult och blef rödt: Snart ett efter annat på marken låg strödt. To hwad fom ur jorden har stigit, en dag Skall falla til jorden; få lyder def lag.