Niklas att göra! ... Ett puts til! ... Jag skall göra dig ännu fattigare än du är: jag ffall fråntaga dig din foja, — jag ffall mörda din far och mor! .. Med brådskande fart fyndade han ned åt siranden. Wid en liten julle, fom låg förtöjd i en s. bätsfåå, stannade han samt såg fig åt alla sidor för att utröna, om någon obferverat honom. Allt war lugnt och tyst, och Niklas Hoppade ned i båten, utflog med fin muskellösa hand ett af de tunna borden, faftfatte det åter löst med några spikar, utöste wattnet fom ins trångt, lade allt i ordning efter fig sam: styndade derifrån, tagande kosan åt ffogå. kanten, der Swen med far och mor bod de. Snart war den forta wågen tilryg; galagd, och snart smög Niklas omkring kojan, inom hwilken, efter hans förmenan. de, tre personer njöto sömnens hwila Jag skall ftefa dig fom en råtta! hwi skade Niklas hånfullt. Både de gamle och deras yngel fal brinna. Hi, hi, hil Efter att först hafwa wältrat en tung sten mot dörren, hopfamlade Niklas en mängd torra grenar, halm och näfwer samt kringhwärfde dermed det lilla huset