Norrländska Korrespondenten – 16 juni 1860, sida 2

Dalelfwens öfwerswämning tecknas i Tidn. för Fohlu Lån och Stad sålunda: Den öfwerswämning af Dal: elfwen och i förbindelse dermed stående wattendrag, om hwars hotfulla begynnel: se wi i tidningens sista n:r nämnde, har sedan oafbrutet fortsarit öch tillwåxt. Ens ligt rapport från kronobetjeningen i Wes sterdalarne har elfwen derstädes hastigt fligit till den höjd, att solket i oh utmed dens samma liggande byar inom Floda, Nås och Jerna socknar måst med husgeråd och kreutur flytta till fina högre belågna får bodar; längst uppe i ffogåoch fjellbygs derna hade snömassorna till och med först nu börjat i betpdligare mån smålta, hmwadan ett oerhördt tillflöde af matten ännu kunde wara att förwänta. På ungefär enahanda sätt lyda berättelserna från de af Osterdalselfwen genomlupna trakterna. Når nu de begge grenarne af elfwen nätt sin förening, kan man lätt föreställa sig hwilket storartaft, men derjemte fruftands wårdt naturfenomen måste uppkomma, hwar helst den allt begrafwande strömmen, lugnt men oemotståndligt, framwältar sina böljor. Till arten af fina werkningar des rodde innewarande åts wårflod mocket på huruwira det kunde lyckas att ofwanför fallen wid Forshufwud I St. Tuna focs ken qwarhålla den mångd af timmer, uppe gående enligt berättelse till mer ån 150,000 ftodar, som Korenäs sågwerkåbolag egde flytande i elfwen. Också hade utomors dentliga anftrångningar och foftnader blifwit nerlagda för att förstärka bommarne derstäådes. Men allt konstgjordt motständ blef fruktlest: Onsdagen den 30 sistl. Maj sprungo för wattnets påtrydning dessa timmerbommar; följande dagen fönderbrös tos likaledes de öfwer effwen flagna flott broarne wid Nyckelby och Thorsångs kyrka,