Norrländska Korrespondenten – 2 maj 1860, sida 3

SS — slug fom en räf och listig fom gamle Nicke. Det år mera troligt att han stänkt bela fin förmögenhet åt någon kyrka. Men wi få snart weta Het, ty testamente finnes, och då han begrafwes i morgon, så dröjer det ej länge innan wi få reda dervå. Richard Malet tog saken ganska lugnt, men ide få hang hussftu. Blotta tanken på, att deras lama barn funde fomma i besittning af någon del af den gamle Pecks rikedomar, han fom war egare til nästan alla husen i hela qwarteret, och dessutom hade penningar innestående i banken, förs wirrade henne få mydet, att bon hwarken funde tänka eder tala om något annat. — Richard, fade hon om aftonen, wi bafwa under dessa tolf år marit få lydlis ga, utan att någonsin behöfwa mottaga en filing af hang penningar. Om han efterlemnar något åt oss, så kan icke någon såga, att wi eftersträfwat det. Wi ega för mycken stolthet, att någonsin hafwa smickrat honom för hans penningar; du har tillochmed aldrig wisat dig angelägen om hans wånskap, sedan han kränkte dig så djupt då du gifte dig med. mig. (Foris.)