Norrländska Korrespondenten – 24 mars 1860, sida 3

under de twå senaste sommarne fått släppa till lifwet för bestens rofgirighet. Om Patefos-utanläsuingen. Länge och med skäl har en allmännas re tlagan förts öfwer tatetesläsningen, sädan den bedrifwes oj blott inom foltskolan, utan oc inom de lägre klasserna af wåra lärowerk. En hwar tänner af egen erfarenhet den stentrian, efter Dwilten ide allenast Luthers lilla katekes, utan ock den så tallade lånatatekesen, eller den af Lindblom utgifna sörtlaringen deraf, ordagrannt inpluggas i barnets minne, och att för de flesta en tid af flere år dertill åtgår. Under denna tid uppöfwas wäl orominnet hos te barn, der detta finnes; begreppsminnet, som wid kunskapers förwärfwande, är ännu wigtigare måste lemnas äsido, emedan de religiösa dogmerna icke äro föremål för begreppet, utan för tron. Läsningen af katekesen blir sålunda machinmessig och af föga eller ingen nytta för lifwet. Då emedlertid de flere försök, som blifwit giorda att lösa den swåra uppgiften att utarbeta en fullt passande lärobok för den första kristendomsunderwisningen, hwarigenom den Vindblomffa förtlarins gen af Luthers lilla katekes skulle såsom helt och hållet otjenlig funna bannlysas ur wåra skolor, misslyckats och äfwen det af en särskild fommitte utgifna tfatefesförslaget beswäras of nästan samma fel som den Lindblomska förklaringen, att neml. wara beräknadt för utanläsning, hafwa mid innewarande riksmöte motiv: ner blifwit wäckta dels att icke någon utanläsning utöfwer Luthers lilla fate kes måtte ifrågakomma, dels att genom utfästade belöningar uppmuntra till för fattande af läroböcker, tjenliga för den första underwisningen och så affattare, att den hittills allt för långt drifna ne tanläsningen, den der förderfligt immer kar ej blott på den religiösa bildningen, utan på den intellektuella utwecklingen i allmänhet, säsom alstrande tanklöshet och försoffring, måtte kunna undwikas. Ekonomintskottet har emedlertid icke trott sig behöfwa lyssna till de mwälmes nande röster, fom inom representationen böjt fig för äwägabringandet af ett nar turligare förhållande wid meddelandet af den första triftendoms-underwisningen, och detta utskotts pluralitet tror fig ide en8 behöfwa afgifwa något stäl för fit afsslag. De uttalade farhågorna, fom wäckt en önskan att inskränka fateicsutanläsningen till vuthers lilla katekes, affärdar man på följande sätt: CEn få dan farhåga för minnets öfweranfträng: ning genom utanläsning of den nu one tagna läroboken synes dock wara i hög grad opåäkallad, ty få läng och swår dens na än anses wara, inläres den dock på temligen fort tid af hwarje (1 ?) barn, som kan läsa wäl innantill, och kan på intet sätt komma i någon jemförelse med de minneslexor, fom få wäl i elemens tarlärowerken fom i enskilda undermisningsanstalter föreläggas barnen i språt och många andra läroämnen.