Norrländska Korrespondenten – 21 mars 1860, sida 3

bringas i gång. Plötsligt förswinna allmogens biförtjenst af kolning och körslor. Hwac har då staten för de stora primis legier bruken fått, då nu tackjernstionde och hammarskatt är eftergifwen? Må vas ra att de norska bolagsmännen handla såsom deras fördel kräfwer, tå de nedlägga jernhancteringen oc uteslutande forcera sågwerksrörelsen; men den förra war för denna ort nyttig och för wårt sädernesland af stor wiat att uppehålla, hwaremot den sernare underaräfwer fia sjelf, såsom ljuset förtäres af sin egen låga: skola nu wertligen de wackra jernbruten — dessa fira minnen af en Herz melin, en Meldercreutz m. fi. ädle fvenske män som offrat trafter och tillgångar på deras anläggning — ödeläggas och förwandlas till monumenter öfwer en lyckligare forntid? — I Upfala-poften för den 17 dennes läses: fFjörliden måndag afkunnade rådhusrätten utslag uti det af of förut om nämnda målet mellan stadsfiskal Magni, såsom allmän åklagare, samt fånggewals diger A. Axelson, m. fl. swarande; och befans utslagets innehåll hufwudsakligen wara följande: Fånggewaldigern H. Axelson frikändes från allt answar på den grund, att om ocs så antagas mäste att de åkommor, Hiwile ka stud. Malmberg oh Swedberg mid åtalade tillfället bekommit, blifwit dem tillfogade genom de flag hwilka af Arelfon då, medelst begagnande af sabel, utdelades, denna Axelsons åtgärd tilltoms mit under sjelfförswar. Studenten D. T. Malmberg frikindes frän allt answar, enär emot hans förnekande af att hafwa uti wäldet mot Axelson deltagit någon bewisning icke förekommit. Studentkandidaten C. J. Swedberg och numera studenten, men då flagsmårs let timade ftudentiandidaten G. M. Smwalbe samt landtmäterieleven G. B. Thisell, i Mwila, genom egna erkännanden och i målet afhörda wittnens berättelser, be funnits hafwa uti wåldet mot Axelson teltagit, blefwo, enär det ide kunde utrönas till hwad större eller mindre del de hwar för sig, genom de slag som af dem utdelades, förorsakat de äkommor Axelson befunnits innehafwa, såsom de der gemensamt warit wållande till tesamma, fällde att för Axelson under slagsmålet i brådskilnad tilldelade fem blodwiten och twänne blänader, hwar för sig böta sju ror rmt, eller i brist af bö . L ster hwar för fig afstraffas med fem dar gars fängelse wid matten och bröd; hwarjemte Swedberg, Swalbe och Thisell ålades att gemensamt, eller den af dem, som gälda gitter, till säwäl Axelson fom si målet afhörda wittnen utgifwa erfättning för deras wid domstolen hafra ine ställelse m. m. Detta mäl har sålunda under den fortsatta behandlingen reducerats till en obetydlighet i jemförelse med de botande dimensioner, under hwilka det mid fin första början framträder. Orsaken härtill torde hufwudsalligen I teri, att Axelson ej fum påstäenden han till att b och hbwilin, efter hwad rä wisa, mårte warit nog 5 — Förre stude torn vå 11101 och Dala nation medikof ten P. Ninman afsed hi onsdag efter några weckor aflidne mar förd d. 30 student wärterminen 183 terminen 1841 mcdikofi!H — Wi tunna nu omer de allmänhet den glada gen är utsatt, då Ole I ftädes gifwa konfert. reskamrat Björnson (br römde författaren) anko delar, att Ole Bull hi måndag samt om tisdag gifwer konsert. Denna likt att hållas å Gillet. brefwet antyder blott pi då Gillet omöjligt på er ma alla vem, fom wilja dade konstnären, taga i att han låter förmå si ätminstone en gång till, gäente bref om hans til derom lemnar förhoppn — F. d. anldsmeden en summa af 30,000 rd Drottninggatan belägna daremästaren C. H. Sö — Till N. D. A. ff spondent från London d Härmarande Boart nyligen allmängjort sine ler öfwer Storbritanni handel och sjöfart under af inhemtas att landet ett wärde af inemot 14 sterling mera än föreg. inalles 130 4 millioner millioner år 18358, en I 10 procent. Dess impe af 36,298 med last in hållande en sammanräk 9,082,350 tons mot 34 8,816,133 tons år 18 fartyg och 8,732,180 to dessa woro swenska: ÅAr 1857, 519 fartyg s4858, 727 1859, 912 7 samt norssa: År 1857, 2080 18358, 2187 4859, 2564 Sammanlagda antal norska fartyg, ankomna ster till Storbritanien gjorde säledes 3,476, I wergår någon annan summan af deras dr. 729,129 tous, fom lika högre än hwarje annat dantag blott of Nordstaternas, hwillas skepy är 1859 bedrefs med million tons lastrum. — — a —— er RY — —— —— ilu att England sjelft ide är jemförelse.