Norrländska Korrespondenten – 11 februari 1860, sida 2

RA Sn Nog wet jag, att du mar missaöåjd med mig wid det hora bröflopvet och wid de kalaser, fom wi i anledning deraf bewistade; jag hade ocfå sielf ledsamt, tv jag tände, att jag bar mig bakwändt åt. Men om jag oftare finge komma ut i sållskaper, få blefwe jag äfwen annorledes, det tror jag wisst. — Besinna det, och mar inte få ftrång emot mig en annan gång. — Nu måste jag dock omtala, att jag min detta tilljäsle skördat en stor fördel af min lponad emot dig. Dagen efter balen fals lade mig min far in på kontoret, slänfte mig en hel bundt bankosetlar, och fade: Jag wet, du gerna will ha riktigt provert och galant deruppe vå din kammore. Der bar du pengar. Jnrätta nu alt efter ditt eget hufwud, sä du fon fitta fom en prins Rasa deroppe, och tedna och måla, och låfa med din lårda onfel. — Jig blef mycket glad, och gjorde strar upp mina planer för att omskupa min gamla ruftis ga fammare till ett litet paradis. — Du stall forundra dig, når du får fe, bur tädt allting år. Når man koumet DUOPP, År Det fom komme man i en helt annan werld. Du skall få fe, hur de wackra böder, du gett mig, få och präla I ett rätt bokfståp