Norrländska Korrespondenten – 21 januari 1860, sida 3

Kendal, der jag hade det nöjet att här bergeta dem omkring kl. tio på aftonen. Noheten spridde sig lik en löpeld, ehuru sent det war, och otaliga lyckönskningar wåntade mig, då jag ankom till wärdshuset, der jag bodde. Men det, fom tur senfallt mer belönade mig, för hwade jag gjort, war den innerliga omfamning, jag mottog af den gråhåtige farbrodern, som uppstigit ur fin fång, för act förwissa fig om sanningen af bwad han bört, nedkul lande himlens wälsignelse öfwer mutt huf wud. Det gifwes saliga stunder åfwen I en poliötjenstemans lif. Me Baslowe blef naturligtwis frigifwen följande morgon. Staples antogs säfom kronowittne, och en af brottslimgarne — den egentlige mördaren — blef hängd; den andre deporteradeg. Ea stor del af egen domen fom tll råtta; och den herre, fom förledt Me Biislowe att årfölja fig ull Bristol, för att lemna tid till brottets för. öfwande, hwilket föranleddes genom läsningen af drefwet; blef snart derefter häl tad för ett annat brott och deporterad för lifstiden. (Slut.) AA —-—-—— a