Norrländska Korrespondenten – 28 december 1859, sida 2

RN 5 SS NN Brutna ord, blandade med tårar, fAråfs zwade sörgäjwes att uttnda den bortres sande Siömannens kånslor. Hans måls görare skakade ännu en gång hans hand, och bjäd honom farwäl. Sid ware med dig på de Åora matt nen. Och glöm ej utt ifrigt derja och arbeta. En ny werlo tycktes örpna fig för den räddade mannen. Nu först fick han bes grepp om den ordning och det lesnadssätt, fom råder på ett upkterhetsfartpg: der cf wades hwarfen tråtor eller gudlöehet, fom annars är få wanligt ibland en befåtte ning; ej heller öfwermotig och godtycklig bestraffning af dem som hade makten i händerna. Beredwillig lpdnad och råttmi: fa befolningar herrskade, likasom i en wäl ordnad familj. Han mar både öfwerraskad och glad öfwet utt finna, att hang förmån på fartyget hade owforg om hans måljärd, och att han fick wånkga råd af dem, samt löfte om att anwända sina lediga stunder til läsning of walda boöcker ur et fjör mansbibliotek. Dock war han icke i det tillstånd, såsom om han aldrig felat. Jcke alltib förmädse de han fritt inandos den rena atmosseren