Norrländska Korrespondenten – 24 december 1859, sida 2

tade bakom hang rvgg. Plötäligen wåne de gubben fig om och fare: Har du något att drida, jag år törstig! Betjenten ferverade honom en butelj perter, fom gubben tömre. Några fat och fkålar, efter den tidens bruk, storo res dan på bordet med creme, sylt och bakelse. Gjubben tog en taltrik, lade upp på bene na ett par skedar af hwarje fat och åt, rörde ihop och smorde fig detmed, samt åt några bakelser fom bröd. Derpå fade han tid den förwänade bes tjenten: Patron har bjudit mig på middag, och nu har jag åtit mig mått. Hålsa patron och tada få modet för god middag, och hälsa ediå mamsellen, det war en hygglig flicka, fastån hon war wacker. Når hon will höra om mina andra wästar, kan hon skicka efter mig. Dermed gick gubben hem och sof fin middag i god ro. Om denna lila skuldriag ide år nog eptetifk, få ät den dock helt oh hållet efter naturen, oh många i EStodholm mins nas ännu denna hr Bohnstedts trefliga kapten. (Slut.) — — — — —