Har du hunger, när din like frossar, I!ar du skumt, när det hos grannen blossar, — Mer än han ar du dock rik och sall. Stjernan öfver Bethlehem du skådar, Herrans Engel dig stor fröjd bebådar, lierrans klarhet skiner kring ditt tjell. Ljusen slockna Barnets luftslott brista. Jordens gafror shart sitt skunmer mista. Gräset på de dinas gruasvar gror Men hos Gud de fromme stamma mote.: Bharnet olutis igen till saders-skote I det hem, der ratle Fadren bor.