Norrländska Korrespondenten – 23 november 1859, sida 3

— Från Stockdolm meddelas i Dag bladet följande: Den for mordet å swenske sjökaptenen Lagerhamn ombord å dennes wid inlop. pet till Bosforen liggande fartvg af fivens sta konsulatet i Konstantinopel håktade jos niske lotsen Nicolaus Antonellos, hat nu hitfommit och förwaras i härwarande häkte. Mördaren har bliiwit förd ombord å norska bartfteppet Tindberg från Konstan tinopel till Krigdianesund och dertirån lands wågen huu. Jäför pot:sfammaren i nämn de notska stad har kaptenen ombord å PTneberg, Anton Rothner, afgefwut en beråttelse angående resan och Antonellos uppförande under mågen, sammanfattad uti ett af berörda myndighet hit öfiwerlems nadt Forhandlingasprotecoll. J hwad som angår Antoneltos och hans beteende ombord innehåller denna hantung unge fårligen följande: MNu framträdde äfwen Carl Knusdsen, härifrän fladen, antagen af fonsuln i Konftantinopel till att wafta Nicolaus Antonellos under resan bit. Med afscende å den tilltalades förhällande under wägen, förflarade kapten Rothner och Carl KKudsen enstämmigt, att den tilltalade, qwar. hållen i de bojor, hwilka han hade pa sig då han mottogs ombord, förhålit fig Aila intildess man hade pagferat Arkipelagen, af hwilken anledning bojorna blefwo hos nom aftagna. Oafring 14 dagar deref ter, undec det fartpget befann fig under segling utmed sicilianska fuften, begärde Antonelles, att han i och för ett natur behof måtte tillåtas gå afsides å fartyget. Detta tillåts honom, och en stund deref. ter förnam hans wadktare ett plaskande i wattnet inwid skeppet, hwilket gaf honom anledning misstänka, det fången halat fig ner i sjon, utan att fådant kunnat obser vetas i anseende till då rådande mörker. Då Carl Knudfen nu lutade fig utåjwer relingen, fic han odfå gansta riltigt fe fången lugnt ligga och flyta på waltnet, kastante ögonen uppåt för att eftertorffa om man blifwit honom warse. En bat sattes genast ut och Antonellos fordes åter ombord, der han uppgof, att han af wåda fallit ofwer bord. Efter denna till. dragelse fom från land en båt ur tillför: tyget, och Antonellos röjde då, art han hade för afsigt att deri kunna aflägsna sig, men sädant misslyckades emellertid genom pen noggranna tibsyn, fom egnodes ho nom. Under segling utmed kusten af Malaga möttes skeppet af ett annat fariva, fom ämnade sig öfwer till afrifanska fu sten, hwilfet fartyg lade till sida om sida med steppet. För att nu pröfwa fången, hurumida det wore rärligt att längre låta honom wara ofåängslad, låt kaptenen ho nom förflå, att bojorna åter skulle blijwa honom päsatta. Wid dessa ord fattade Antonellos tag uti kaptenens hand och tramade denna få wältsamt, att kaptenen måste päkalla hjelp för att komma lös. Sängen råkade nu i riktiat raseri och utv or i wäldsamheter mot bem af manskapet, om fommo kaptenen till biständ, hwadan yterligare förstarlning måste påfallas. 4 1 6 man erfsordradea nu för att påfätta Antonesos re fotbojor, hwarifrån ban — —