garne af min barndom. Men gif mig en detaljerad berättetlse om hwad fom händt dig sedan dess, samt tala äfwen om wåra gamla wånner. Det fordrades ej läng tid för att des råtta hwad jag bade att fåga. — Tore jag fart, fade hon leende, då jag slutat, wet jag ef nägot lefnadssått, om jag lemnar all ärelysinad ä sido, fom stulle passa mig bättre ån ditt; Dyra mise serligen maktpåliggande pligter, har du ast uppfyllo; men ide utan winst för dig sjelf, och du bar myden tid ledig för di na älslungsfiudier och är i tilljälle at egna dig åt hwilken wetenskapsgren du behagar, Deremct, fortfor hon, för jag ett gonska ostadigi lefnadssätt. Min tante reser ouppbörligt frän ställe till ställe, för att söfa helsa och nöje. Ingen tid, att bilda bekunislap af nägot flag. Mer ra än allt detta fånner jag sakaaden af vemnlifwets pligter och nöjen, en towhet, som endast de förmå fatto, hwilka, liksom jag, äro beröfwade detsamma. — Huru underligt, sade hon då hon en dag steg in i biblotbetet, att återfinna mig i detta rum, der mi I wår barndom lekte tilsammans. Jag känner en målfs