Norrländska Korrespondenten – 9 november 1859, sida 3

gen från Swerige. Underkunnige wilja, weta, att detta formsel skulle besticka sig detuti, att då swenska kabinettet till andra hof af samma rang fom Englands skickat funkttonärer af minst general-löjtnants rang, hade man skäckat till England en ges: neralmajor, fom till på köpet utfört enabanda mission i forwag till hofwet i Hnag. Lycka wat att ej af denna ctiketteståga uppkommit ett brinnande krig, sasom hån delsen möjligen funnat blijwatijordna dagar. — Man läser i Wermlandgpoften: Det för någon tid fedan omtalade rygs ligt tillamnade wåldet å postilionen Hol. men på Belunsfogsjjellet, emellan Lerhols och Finnebäds gastgifwerier, har nu genom i tronolänsman Pallins rapport fått ett nytt uprslag. Saken förhåller fig nemligen få: En smed från Gryttom i Brun. skogs socken, tommande från något gille i socknen, berusad, begifwer fig på hemwågen på natten och beledsagad et finde wåg af en kamrat, som bar ett totrwedbloss, yttrar till denne wid skäIlsmessan: den förste, fom kommer åfande hemåt min ttaft, skall jag åfa med. Nu bat det fig ide. bättre ån att posten fon, då smeden, ej wetande hwad han gjorde, men af trött heten uppfordrad att soka ett angenämare fortstaffningsmedel ån egna ben, flår till: postujonens häst på halsen med en paras ply. Detta mar hela affären. Om mor: gonen, ej wetande hwad han gjort ellet hur han kommit hem oh detiunll utan: mösgfa, beger han fig ut att föfa densamma. Smeden får nu troligen plilta för wågafridsbrott, och dertill reducerar fig hela poströfweriet. 2 Riksdagen. Riksständens plena den 2 dennes ha, enligt A. B., företett åtskiliga tilldragelser af förre mårklighet. Största uppseende lårer utan allt twif. mel den motion fomma att framlalla, hwil.fen blifwit af grefwe Carl Henrit Auckarswärd wäckt på riddarhuset, angående en revission af unionsfördraget mellun Smwers ge och Norge. Motionen, hwars uppläsning ähördes med liflig urpmårksomhet af det owanlist ö taltikt befatta huset, hwilar för nårmwarans de på ståntets bord. Som förslaget gick derpå ut, att ständerna skulle basluta en framställning tll konungen i ämnet bee: gårde grefswe Anckarsward dess öfwerlemnande ull ekonomiuiskottet. J ala fyra rissständen haswa förslag blifwit wäckta om en framsställning till tonungen att utsätta dag, under loppet af! denna tiksdag, för fin och fin gewäls frö. ning. Motionen frambars på ihenu fet of stih C. O. Palmsttjerna, i presieständet af biskop Aunerstedt, i borgarestånDet af hr Scwan och i bondeständet af Lefberg frän Nerike. Aj de tepliker, fom med anledning af detta förslag utbyttes i borgarestäåndet, erfor man, att detsamma hade fin upprinnelse från landtwarstalken, hwilken i talmanskonferensen bragt den tilswigtiga saten å bane. Förslaget. ru en gång wäckt, blef naturligtwis af alla fyra flånden bisollet. ——