Norrländska Korrespondenten – 22 oktober 1859, sida 3

fwer ögonbryner, fom lindrade wärken astäån swulnaden tilltog. Den 17 Febr. nöt pannan upp, och ett illaluttande vahr utflot. Upporpininqen blef i gamla sessuren. Nu fick jag Undring, beftåns vig starf supporatton gjorde hålet dagligen törre. Den 4 Mara uppiäcktees en lös den skärswa; d. 11 Mars fick jag mare swampen; d 7 Apru syntea skärfwan, men swallkött gjorde att man ej kunde komma till den med tårgen. D. 8 April wars swampen årvo; d. 11 April lapie infere nalis. D. 12 April bad professor Hag. ström att generoldirektör Akrell skulle dese blessuren; d. 13 April lapis infernalis. Emedan generaldirektören ansåg trepanering nödwåndig, ehuru högst äfwentyrliq, emedan mina krafter woro ganska mydet medtagna, och herr professor Hagström trodde att benskarswan medelst supuration kunde uttagas, begärde jag aesessor Schultzenhemms avis och råd, huruwida trepan borde ske eller ej. Den 17 Apr. sonderade assessor Schultzen heim — och deciderades att jag skulle trepaneras. D. 19 Apr. flåddes pannan. Denna operation warade 17 minuter; pulgåders arteren öfwer ögat gaf ansenligt blod; den stillades genom swaup cc hård tilbinde ning. Twå timmar efter operationen öppe nades ådern på armen, och jog fid 15 opiums -droppar. Den 21 April borrades häl i pannan öfwer högra ögat. Denna operation murade 23 minuter. Pannbes nets ojemnhet gjorde att af nåtet fina trådar woro qwar, oaktadt ffrapning, wil: fet gjorde en grufwelig pläga, då kronan (trepaneringsborret) sattee. Först borras des med spilborret, sedan med kronan. Benet ofb:öts slutligen i en cloison med tirefonden: trepan skerte ungefär 2 streck vå sitan of gamla blesyren. Den 26 Avril uttogs en stor carierad benskärfwa, fom kulan twingadt in uti hufwudet. Synen på högra ögat börjare nu att återwmnae; den wor seran den 21 Avril betagen mia. Den I Muj uppbrets och upptliptes benet emellon trepan och den gamla blegs suren. Nu blef öppningen i pannan rått ansenlig. Den 18 Maj lapis insernolis och balsam — Feoravente. Den 31 Maj uttogos twenne benfivden af trepaneringen; de båra funna utgöra halfwa ci conjren cen. Nu år den gamla blessuren stadigt igegwuren. Ar 1797 hide Debeln den fifa fånnine gen af fin blessur; pannan swullnade, fupe puration genem trepansiället följde, och med densamma ulflöt en ben skärswa. Han lafte då sjeli fin panna, och lemnade, me delst insatt umneskuf, en liten öppning för att låtta benstärfwornas måg ifall ännu sådane woro awar. Detta hål skinnade fig inuti och bibehölls sedan alltid genom ombytt linneskaf. Nämnda benskärfwa war dock den sisto, och ifrån den tiden hade han ej minsta swårighet af fin swåra blesfur, fom sedan endast utgjorde ett hedrans de minne för honom, och för de läkare fom få skickligt helat densamma. Generalen m. m. Georg Carl v. Då belns hatt. Nämnda hatt år af swart filt, och derpå finnas bokstäfwerna D. och B.