Norrländska Korrespondenten – 8 oktober 1859, sida 3

knappt hade lederna hunnit skiljas åt, förrän den grufligaste plundring börjades — under förewåndniag ati soldaten skulle staffa fig tak öfwer bufwudet. Huru bade det wal odså warit möjligt att hål la dessa soldater i ordning. då dungern plågade dem od då de efter få lång bis wuafering under bar Himmel ändiligen kommit nåra den förboppningen att äter en gång få sofwa under taf måbända i en sång?! Tänker man fig i decta fols datets ställe, få är det begripligt att frope peng beyof, fom gjorde sig få häftigt gåls tande, nu öfrmcrxägde al: annat och dref rem att få bafiigt fom wöjligt söka ver derqwickelse od vo. Fåfänga mors off: cerarnes böner, befallningar, hotelser. Åt alla håll spridde de fig; uppdröto bodar och portar; genomströfwade husen och pris fade fig lycklige att Ryssarne likwål ide bade tagit med fig allt; utsn under den brädskunde flygten hade undanpucku mye fet, fom man lätt fann oc funte legs na fig. Endaft gardet funte bällas 4 ordning, men äfwen ur dess leder smögo fig många bort, och blortt med möra kua de wokterna hållas fulltaliga. (Ferts.)