Norrländska Korrespondenten – 8 oktober 1859, sida 3

delar af fladen war förbällandet enahan: da. — Man kan föreställa fig huru bits ter denna upptäckt, buru pinsam denna öfwerraskning war. Alla frågade fig nu: hwarifrän skola wi fi näringsmedel? Hwad skall det blifwa af oss i denna öken? Huru mera nedslogs soldaternas mod då de märkte att de flyende tagit med sig ollt fom hade något wärde; således funde de ide ens boppas fä tillfälle till nås gon indrägtig plundring. J bedröfwad sinnesstämning tägade de således uppför de långa gatorna od) närmade fig upp fyllde af befymmer det höga Kreml. Först här fingo de fe menniskor; men dessa mens niffor woro mensklighetens afskrap, firafffängar, fom de aftagande Ryssarne ha: de lössläppt ur fängelserna. De woro ända till djuriskhet druckne af brännwin, hade tillslutit portarne af Kreml och för to blindt på de ankommande. Då war ej annan råd ån att spränga portarna och nedskuta dessa ursinnige. Först under natten inrycte Napoleon i Kreml. Han utnämnde en Kommen: dant för staden, anbefallte den strängaste ordning oc manstukt och trodde att Des sa ordres skulle punktligt följas Men