då han der har att föra en talan, som ife år den enskilte tdåtgarens, utan det andeliga enbetets, samt han oc detfore, sasom uUammans owålsige ore:törande, ide heller har fig oer, enligt hurhorande nådi gå förordning, sordehålen någon födan talanoetaft, fom någonsin, enligt osto-a. citetave omenter i def 5 Y, borde efter heumantal ellet bewilning afmåtue, un jun, i motjato bettisl, enligt samma 86 följande 7 mom., förs for händeljan af paria vota ca utslagäaren, den han ite helst eftre någondera grunden, Utan en. dast, fårom t syckonamma wio ilodarewal, i förmågo af innehafwande embete uttalar. Jcte dess mindre, och f.stän tedan en gäng af cders maj:ts besallningahafwande frikallad från all afgiftsskyleigh. t efter be. wilnmgsgrund, må dock underiecknad, med godkäånnande af hwad kongl. kammar-taåt. ten i den delen annotlunda refolvetat, hare med för enskild del, derest fådant I nåder pröfwas staligt, underdånigaft för den öf werllaqade ttörymden förflara mig nöjd, att anses hafwa bordt till fatusgwården statta efter hemmantieslet af all n ig ärlis gen äfwen för prestbordstevenuen ajatt lönedewilleing; men wågar oc, — enåt sarsklaÖt för sanma presibotrd nägot annat hem mantol, ån bewillnia gens, få moycket menbre bordt wara den andelige frälseinnehafwaren åsatt, fom def a hrmmantac lets ffattsfrijet egande prividegium, långt ifrån att mnedelst åberopade nådiga roststadga wara grundlagligen upphåfwet, der ide ens med ett ord wiorördt, — för. denstull i djupaste underdaniher anhala, att från all den st:temannasiyldighet mid socknens sattigwård, fom lilwäl utan al laglig grund af motswarande fattemannar ratt bliwit sjalasorjaren påbordad, worda nadigst frisagd, samt dermed åfwen frijagd från witare frof för en satugskuto, fom likwal, enligt merdeladt qwilte, redan tid högre belopp, än nu afkate, år wocten I rånter td bihörigen liqviderad. — Men hard fåran ajgiftabestamning i alimanhet betraffar, drimer sparanten flute ligen unerreatngan widhäla ofwan une förda tantsgrunder — jeawäl å samtliga stiftebröderuns wågnar, enär han i denna för helo presteslandet wigtiga bem dipråga :rott jig föra få wål deras, fom sin cjen undercåniga salan. S. d 6 Jun (859. Med ojupaste undersatlig wördnad m. ur, Det bästa läkemedlet. Anekdot från Gunaf den 3:djes tid. I fin egendom i Roslngen bo de en N Tr