Norrländska Korrespondenten – 25 juni 1859, sida 3

(1849), ide tordes lemna honom utan sysseljattning, men ide hellet funde gifwa honom anstållning. De sånde honom der före ull Rom, eder funno fig i att han samlade en legton ow med den begaf för Dit, Der Mazzeni wid den tiden hade pro flamerot tepudläfen. Garibalet wiyoe fig driftig oc ifrig i att förbereda sorfwarct för dit repudlikan ska malet, och jajom bekant ar bid det ockja mnart tillfalle art pa deuna pPunft arwånta ala Halla sta kraftet, ac oms Napoleon, då ännu prestdent, med sranffa nattonalforsamlingens bifall sande Du: dinot med 10,000 man emot Rom för att återinsätta pafwen. Oudmot nalkades med den gamla förtomen, att italienarne skulle taga till flygten mid sersta kanon skott. Men få skeode ide den gången. Guribaloi förtade fia öfwer hans flank, tillfogade honom nederlag och twang bor nom till åtettäg. Det war förs:a gangen på länga tider en oberoende, republikansk itallensk orme slagit en fiende, och dertill franomän! Det skedde i åsyn af det gamla Rom och på dess område. Från detta ögonblick daterar sig den beundran, för hwuten Garibaldi år föremäl jynner het hos der lägre folkct, fom hafrigt och cjupt gripes af petsonlig bravur och ide få faart glommer den för ett olydligt re sultat. Jcke heller safnade han beundrare bland de bildade, t. er. på Venedigs omr råde, der mången förfigtig patriot göm mer twå dyrbara, förbjudna föremål: Garidaldis portratt och florenunaren Giunis difter. Garidaldis porttaäti har etttomaaoff) utscende. Han år flisl, lsratnig och mycket waker. Aasigtet med der stora, swarta stägget hur en afta ualiensk ivp. Det ligger I uttiydet något raski och ens tusiunisft. Garibaldi fortsatte en månad striden med en tapperhet, fom till oc) med hand fien-. der erfande, och då flutigen fladen majie tapitulera, lewnade han fly tår såsom fån ge, utan drog in på italienska Owrddet för att awagabanga en föifreduisg. Har u ötte han onertikarne, dies stagen och undfom med ytter ssta nod vd på mänga vä wagar tid Genua. Afwen derutt wijade sig hans raska, dugtiga natur, att han I motgang och sacu ide sforlotat sinnesnarwuron, Utan med ungdourlig to på lycka och framtid afwakar, och i sita egonbläc fet, då alla utwagur Arv nara utt Ul stangas, haftigt griper den fina utwagen. Salunda blej han, då han på denna flyg! hade twungu några skeppare att feta bo nom oh haus lilla stara uu Venedig, sangrwen uf en ostetrrilisk slottuj, och det funns ide annat atv walja, än utt gijwa ssig. Men medan ostetrilatne befutte de Josta småfartygen, styrde Garibaldir mört. sningen med eftersta mor land, sprang i watinct och undtom genom de af fiender besatta trafterna. Hwad fom icke ringa grad fan hoe i mången öfa deltagandet for Garibaldi, ån hone mårlwårdiga hustiu Leonta, en Ita hensta förd r Sydametika. Hon retlios s med fin man i heta det talieusta sälttäget Under Roms belagring ferratrade hon ad siuianuistar hos honom, fart ofta til hemaneodme omen