Norrländska Korrespondenten – 22 juni 1859, sida 3

satt man tedan för längre tid sedan hoe franska fabtikanter gjort storartade beställ. ningar på trefärgade faner, Det år ide bellet otroligt ett man proklamcrat Victor Emarusl der, ty retta bar cat rum öf werallt I Jtalan. horest befelfningen rest ssi3. Det har lange warit tr liberales sonasie bröm Cito taflla konunge: af Sars rinien i svetse: för den italienska revolutionen och saurla eka partier omkring hos hom. Sa dinnn har urpoffrat mydet för JtalUUUs följd, ow bu år billigt att det får ersäåttamg härför. Toscanas införlifs mande med Saroeaien sones swårligen lomma att ega rum, då stormalierna och serstilt Englan ufrigt taga fig af ftorhere tigens saf. En korrespondent skrifwer från Turin den 1 d:s rörande fäftningen wid Polestro: Konungen of Sardinien kastade fig in i fampen, der den war häftigast, och det war de Alessandriskå chevaurlegrerna och zouaverna, hwulka utgjorde hang bes tådning, och bönföllo om att han ide stulle få blottställa fig. General La Mars moras haft bläf skjuten under honom. Konungen, fom träffade twenne dödligt särode friwilige på walplalsen, skondode fig att hånwända nägra wånlisa ord till dem, Den ene mände fig om mot fonungen och fade Sire! jag är otröstlig öfwer att dåd den förfta säftningen; jag wille helst dött i den fia Den andre reste fig något och fade VEire! befria mitt arma fohettand! Jaa dör för er och för detsamma, jag år nöjd Konungariket Sardinien, (Forts. o. slut fr. förea. n:t.) Jndustrien och handeln hafva fist hufe wudjate i Turin och Genu.; derefter i Alleesandria, Susa och Gtambertp. Ute förseln bestär i framsta rummet af rått silke och sidenwaror; tesiutom i boskapsfreatur, olja, hampa cch rig, hwaremot linwåfnadet, lader, bomull och andra mig tiga artiflar impocteras. Landthandeln befotrdras uf goda landewågar och på sed nare tiden genom jernägar. Tutein år medelpunkten för det piemontesijta jens wägesystemet, fom för det närwarande bes står af twå skiljda delar på denna och andra sidan af alperna, hwuta Kola förenas genom Mont Cenis-tuundr, och af hwilka den på andra sidan alperna b.lägna får voyista delen redan genom anslutandet till Gen.t-Lyonet banan år upptagen i det eu ropeiska jernwägssyslemet. Från Turin förer en westbana ofwer R. voli ul Susa wid feten of Mont Cenis, en sydbana til Cunco (Coni) genom en rad ansenligare melianståder: Moncalieri, Carmagnola, Rocmigi, Savigliano, Fovani m. fl.; en osllig bana oswer Asit til Ällessandria, hwilken stad bildar ett andra banfnat, ty härifrån fortsättes icke allenaft ofiliga bas nan til Voghera od tis anslutandet med Piacenza, utan äfwen norrut går en bana öfwer Novara (der anslutningen tl Mais land eger rum) till A:ona wid Lago Mag giore och söderut öfwer Novi den Apens ninerna öfwergåente banan till Genua, hwatifrån lusien utefter en jernwag rid