Norrländska Korrespondenten – 8 juni 1859, sida 3

äskädarne anmärkte till fin granne, att den sköna bruden, sedan hon utkommit, kastode fin blid på den i kyrkogärdens nordwestra hörn stående Sijernlindska familjgrafwen. Siuttio är derefter, jemt på dogen, färdades en resande på wagen, fom före de förbi Segvesta. Då fyrfan började synas, frågade skjutsgossen: — Sulle fråge patron, eller hwa fat fa skälle homen för, om han sulle fe brus stassen wid Segsta? — Swilken brudstass? — Barons på Hamre, wet jag. Och efter brua ä få omåttlig wacker och Pälle sprungit få omättlit, få behöfde han alt pusta lite. — Mä göra, sade den resande och hoppade snart ur och ingick på fyrkos gärden. Sedan ban betraktat några grafmwårdar och fett på den ofwannämnda familj. grafwen, ywars rappning nåra nog af fallit, gid han in i kyrkan och fann den alldeles likadan fom wåra läsare funnit den wara år 1730, C(Fortfättningg