Norrländska Korrespondenten – 1 juni 1859, sida 3

iamn, fom hwar i sin stad förtjena med poorgarkransen! Göteborgs samhälle har häfdat sina om an unga anor (och möjligen just i öljd deraf sin mera ungdomliga kraft) på idoghetens, flitens och dess twillingbroder pälmågans salt och mer ån något annat wenskt samhålle gjort det i allmänhet och for Stockholm i synnerhet swårbegrwliga Public spirit till en Charade en aetion. Der andan ar lefwande, der wisa fig tans tarne i handling, der samhållets maftiga pulgåder år en närande kraft och ide en allt tårande lönlig fråfta, der går alt framåt. Melius est elarum fieri, qvam nasci — det walspråket år den sanna meddors gerlighetens — den stiger upp på egna ben, medan börden rakt nedsiigande flöde jer sig på de dödas. Göteborg, grundlagdt af inflyttade tyskar, holländare och skottar, plug Lodeseboer, hade afwen, enligt Gustaf Adolfs nådiga resolutton af den 23 Febr. 1624, ett af de fyra nationerna sam mansatt toljmanna stadståd, fom, jemte en burggref: we och tre presidenter, utgjorde magutras ten och bland andra fris och rättigheter egde att prågla eget gulds och silfwermoni. Ambassadören Whitelocke sermåler huru han mid fin ankomst 1653 till Göteborg mottogs af stadsmajoren, en stor redkladd man, uppwaktades af landshofdingen Torstenson, åtföljd af skotiske öfwersten Sinc lair, och fit honnör af skotiske öfwersten Neren, fommenverande ett infanteriregemente. Sir John Maclere, en skottst fopman, war ambassadorens bankir. Wid afresan paraderade 2000 man borgaregare de a torget, och 1,200 folduter ä wallarna gåfwo salfwor, jemte att kanonerna lossades från lastellerne. Några fiydetus lor, tillagges, gingo tått förbi Whitelocke, utan att han dock trodde dem wara måls tade åt honom. Det förna af ostindiska kompagniets skepp afgick 1731 til Canton från Göte borg, under kompanidireltören sir Colin Campbells (en lord Clydes förfader, be. fal. Det gat 54 procent; 1735 afgick det andra, äfwen under Campbel, och gaf 683 procent. Göteborgs wattenledning börjades redan 1786 och fullbordades 1797, hwilken anlaggning, den förfta i sitt flag i Swe rige, war ett werk af skotten Gteig. Den forsta slöjrskola i Swerige grundlades i Götebotrg art kunsliradet och fom mendöten W:ltum Chaluerg, och wid fin ded hade han för skolans anläggande ter stamenterat en under frimurarebarnhusoirekttonen stalld fond, fom till följd af twist med Cholmers arjwingar sörst år 1823 gafs skolditeltionen i vesittning och Dä utgjorde 72,700 rdr bko, som dels ans wändes tiu inkop af lårowerkete faflighet och dels till fond för larareaflöningen wid den d. 5 Nevember 1829 öppnade skolan. Wi höra ofta omtalas i tidningar, huru wåra swenska hogadeliga slagter hugtoms ma fina forsamlingskyrkor ån med ett bro. deradt antipendium, än med en messbake. ån med någon annan altorprydnad. Wi anföra sasom, en jemförelse, huru blant ——V———————