wigtiga viftuglie mecå aaswigter, fom be gagnats för dcefwaguen gen, hwarföre poft: måstaren blifwit instämd. De messingswigter, fom hår äro i fråga och fom als månt begagnas i rörelsen, äro gjutna in: uti hwarandra och endast krönta å yttte boetten för ect skälpund; de öfriga kunna ide krönas of den otfaken, att de ide flå ihop med den wigt de skola föreställa. J anseende till hr postmästarens sjufdom, fom styrktes med företedt läfarebetva, blef målet uppskjutet och beror vå anmälan of åklagaren. — En reflerion, fom bharmvivlag owilforligen framttanger, helt och bålet oberoende af det enskilta man skulle wilja; äflas att finna uti mwärt upptrådande, år der, att poststyreljens tillåtande af begagnander af dylika wigter wid postkontoren år högm besynnerligt och innebär ett bewis om en stor obetånksamhet, fom fan exponera dess embets. och tjen stemän för ve obehagliga ste följder. Wi hafwa oss bekant att fivxesser skall hafwa urfärdat ett citkulät med anloning håraf, wars innehåll wi dock icke hafna of: befant. Säfert år art förhålans ) det skall tomma att åfwen på andra orter, ja öfver hela landet, fåra åklagare maftens uppmarksamhet wid sig, enåt det sannolise öfweraflt tilwägangät på samma fått. — Hudikswalls Wecoblad berättar: Wio sina erkebiskops vistsationen i Ene ånger framstållde br kontraftspronen m. m. Landareu eu tÅage uärd tanke, art ge nom subskelpton awanadtinga medel för takläggaing och reparering af Enångets gamla fyrka, hwilken i annor händelje ue tan twifwel om et der annat åt skall börja sammanstöt ta HU en grushop. Som kyrkan år försedd med ett wackett stjeruhwelf från tretton ellet fjortouhundsrata: let, prodt med bilder och orudmmeetet i ten tides båttre smak samt degutom iameslufer ert månad helgo skåv med biiter vt måningar af ide ringa wärde för fånnedonen af wåra saders bättengsgrar, ans fig fig br erfebiskopen böra på det lifligaste uppmurtra tll ett fådant företag, fore modande att äfwen farten skuåe med Når got bidrag mellankomma, hwarom han ocså gjort hemnållan till he rälsantiqvarien Hildebrand. Man formodade också, att Enangers sockn man skulle med wäl wuljaa möta detta föåslag, sårdeles som werfmåstaren till de wacktu målningarne od bilderne war en inom Enångers foden boatt man, Håfan Gtilifron i Flada, son åfwen åt Tuna och Forssa kyrkor förfärdigat bilder, dwuraar uttydas fin het och adethet täfla med de båsta, fom någon landefyrka funnat uopwisa. Men fi är ingalunda förhädandet, sedan Cr äångets boerne hörde utt deras tyrfa hide något antiquariskt wårde, dörjure de genan at uapskatta henne I penningar och mena at italen: bör betala någonting för henne, ätminstone 500 rd-; och harwid har det nu forblifw:t efter stersaloga rad: plågningar, fom fortgätt ända secan fö. hen. Nåt man hör oylif eläatighet, och) fer huru wåra foramianen årligen skoflas, då må maa wål undra, hwalifrån Gå den storordigh:t kommer i gla s:ånden under riksdagarrne, få fört tenna sräga fsommct 2— —...