Norrländska Korrespondenten – 6 april 1859, sida 2

— Här äro de, sade Hayes, dessa före tömda saker, hwilka förledde mig att mörda en sårad man. Jag har icke rört ett uns af deras wärde. — Så mydet fom möjligt år, mäste wi söka godtgöra hwad fom stett, fade predikanten; genom den ledning dessa safer gifwa mig, will jag fersöka upp: täcka hwilken familj de tillhöra, så att ni må funna återlemna dem. Hayes tackade honom, och hans gäst aftecknade korset. De tillbragte natten under allwarliga samtal, och Hayes kände fig genom hans närwaro få en fraft och en frid, hwilka ban på långe ide erfarit. Då de skiljdes, sade hang wån, att han nu på en tid måste lemna London, men snatt ämnade återwända dit. En afton, några månader derefter, fatt den unge arbetaren sitt rum, sysselsatt ott med läsning söfa förströ fina försågs na tankar, då ban plöslsligt stördes af en tnackning på dörren. Tagande lampan i handen, gick han för att öppna och fana vå trappan fin wän Jacob, ätföljd af en fremling. Ljusskenet, fom klart föll på fremlingens ansigte, wisade att han war