när ban, efter det olvckliga kriget mot Osterrile, blijwit inwald i ben nya fam: maren, förwärfwade han fig genom fina talonger ett fådant inflytande, att den nye premierminiftern dAzeglio gjorde honom till handels. och finansminister. Nu blef hang uppgift, att ide blott ordna de ge nom det olyckliga friget förstörda finanfer: na, utan äfwen att anskaffa de medel, fom erfordrades för pånytifödandet af en stat, som vå en hel manåålder icke gjort några politiska ellet elonomiska framsteg. Han I reformerade tullelagstiftningen i liberal an: da; han flöt handelsfördrag med Ofterrife, England, Frankrike m. fl. länder; han försåg Sardinien med jernwägar och framfallade derigenom en stor liflighet i han: deln. Man har klandrat Cavour för de dryqa utgifter, hwarmed han för detta ändamål betungade staten, men man har ide besinnat den wålsiqnelse, fom det tills wärande nationalwälståndet medför ät fommande twsäldrar. Sedan år 1852 har Cavour warit fon: seljpresident samt innehafware af finangportföljen. Understödd af kammarens majontet (den liberala centern) har han Iyce kats göra fin konungs ädla och upplysta såsiter gållande i hwarie wigtigare fråga. Jcke ens den helige fadrens hotelser att rigta den fordom få fruktanswärda banne strålen mot honom och hans konung, har kunnat förlama tang werksamhet. Cavour har aldrig dolt att Italiens frihet och oberoende är det högsta målet. för hans sträfwanden, och i assigt att winna Fraakrike och England derför, för mådde han konungen och kamrarna till deltas gande i westmakternas förbund mot Ryfs land. Efter orientaliska krigets slut sökte han försona fig med Ryssland och öfmers lemnade i detta ändamål hamnen Billafranka år detsamma. På den parififfa tiongressen sökte han göra stormakterna till domare i Jtaliens sak och anklagade öppet der östertikiska och det påfliga herrar wåldet sasom de förnåmfta orsakerna til den sköna halföns olyckliga tillständ. Stormakterna förllarade sig inkompetenta att döma deruti, men de italien ska frihetswån. nerna skyndade att wisa Cavour fin ens tusiastiska tacksamhet genom fubffriberandet af betydliga summor för den sardinska fästningen Alessandrias iståndsättande.i Med bcundranswärd kraft och klokhet har sardinska regeringen uppträdt mot Mazzini och hang anhängare, desfa jefuitiska republifaner, för hwilfa ingenting an. nat år heligt an den afsart af politisk fri Het de predika. De se också i Viktor Emanuel och Cavour sina fruktanswärdaste fiender. Ty deras låror, fom förfäkta det politiska lönnmordets berättigande, kunna möjligen finna anklang der ett olwligt förtryck bragt folket till förtwiflan, men icke der man lärt fänna den sanna frihetens rika wålsignelser. Derföre minskas dagligen antalet af dessa italien ska eraltados, fom ansågo frihet och konungamakt oförenliga, och ständigt wåxer deras antal, hwilta anse Jtaliens råddning säkrast be: fråmjas genom utbredande af Viktor Emanuels wålde. Od om dessa deras för hoppningar komma att förwerligas, skall Det erkännas att denne konungs fått att göra eröfringar eger stort företräde fram: för hang förfäders. Ty det år genom att göra sitt eget folk lyckligt, fom han fom mer att utwidga fin makt. Lydligt det land, fom eger en konung sädan fom Viktor Emanuel! säga italienarne. Och wi tillagga: lycklig den fo nung, som eger en minister sådan som Cavour! (N.-K.) Stockholms Börs den 48 Mars. Med anledning af den mappa tilförs seln åro priserna fasta, och för wissa får desslag, sasom Råg och Korn hanoterin: jarne till och med något stegrats. Hwete noterad a 16—22 ror efter varuns godhet och är bästa wara fortfaande ganska begärlia