ara bland de få awarlefwande veteraner na woro här tillstädes. Hr Montgomert tackade deputanonen för den uppmärksam bet arbetareföreningen wisat det här för samlase säliskapet och för det deltagand den uttalat för ett dyrbart fosterländsk minne, bedjande hr Montgomery deputa tionen till arbetareföreningen framföra ut trycken af denna säslskapets tacksamhet. Efter måltidens slut och sedan bålarn blifwit framsatta besteg ålderapresidenter br Montgomery tribunen och föreslog me några enkla och warma ord en skål fö H. M. konungen och det kungliga huset Skålen dracks under lifliga hurrarop oc foljdes af sollsangen. (Forts.) Sardinien. Viktor Emanuel. Grefwe Cavour. (Forts. och slut fr. föreg. n:r.) Men oaktadt all denna maktförökning, år Sardimen ännu en så liten stat, att den endast genom wissa tillfälliga förhål: landen kunnat erbålla fin nuwarande bes tydelse. Viktor Emanuel skulle ide warit i ständ att wäcka ett ögonblicks oro inom Wienerkabinettet, om han, i lifhet med sina företrädare, omsorgsfullt bewarat sitt fung: liga prerogativ samt widmakthållit förål: drade och förhatliga samhälls-institutioner. Men han blef en farlig granne sår Osterrike derigenom att han med en hos en fo: nung fålfpord, om ide oerhörd fasthet omfattade det konstitutionella stateskicket och med owilja afwisade hwarje försök att locka honom in på absolutismens wäg. Hans årliga bemödanden att göra föt folks förhoppningar till de stönaste wmerk ligheter, hand gynnande af tidsenliga re former, såwäl i kyrkan fom staten, och hans oskrymtade deltagande för ala dee spotismens offer kunde ej annat ån wäcka känslor i det angränsande Lombardiet Venedig, fom woro mindre angenäma för den fejferligt fungliga regeringen. Denna sökte på diplomamsk wåg undanrödja desfa obehag, i det hon anhöll om wissa mor dififationec i det sardinska regeringåfoftee met; men Viktor Gmanuel, fom ide wille låta någon betaga fia rättigheten att göra sitt folk lväligt, assloa dessa fordringar, och Österrike fid åtnöja fig med der ine. flytande det uröfwade öfwer de öfriga itallenska styrelserna. Så har Biftor Emanuel handlat, och derigenom har han gjort sitt namn älstadt i hela Jtalien. På honom rigta, alla sanna frihetswänner i I detta land fina blickar. IIle faciet! Men bakom honom får en man, fom år i ännu högre grad ån han förtjent af italienarnes beundran och tacksamhet. Detta år Viktor Emunu