Norrländska Korrespondenten – 23 mars 1859, sida 2

statsräd lediga matematiska professionen eger att tillswidare och så länge han ej annan lön innehar uppbära ett årligt ar: mode af 3000 ror rmt. — H. Er. kanslern har förordnat e. o. prof. Åreschoug att under prof. Fries tjenftledighet denna termin förestå profes sionen i botanik och praktisk ekonomi; — utnämnt filos. mag. K. I. Lönnroth till docent i botanif, samt bewiljat docenten K. A. Holagren tjenstledighet til nåsta hösttermins dörjan. — Uuf de medel, rikets senast förfamla de ständer för innewarande är anwisat till reseunderstöd ät personer, fom egna sig åt landtbrukets wetenskapliga eller praf: tista studium, har K. M. under den 4 dennes i nåder bewiljat läraren i kemi mid Ultuna landtbruksinstitut, filos. mag. C. C. Bergstrand ett belopp af 1,200 rdr rmt, för att sätta honom tillfälle att be söka Tysklands större landtbrukslårowerk till winnande af ökade kunskaper i ogris kulturkemi med flera dithörande ämnen. — Ett större egendomsköp har i dessa dagar härstädes afslutats, i det filos. mag G. Helen af possessionaten H S. Krook för 140,000 rdr rmt föpt det wid Waffa latull belägna tegelbruket, Säby egendom samt arrendet af ett storre parti stadsjord, allisammans med dertill hörande inwentarier. (U.-P. Gefle den 18 Mars. Det berättas att landefiskalen i orten tagit i beslag ett större parti jern på ett af provincens större jerne bruf, och förfeglat werkstäderne. Sannos lift år det wål någon gammal prohibitiw författning fom blifwit uppletad och tl händelsen gifwit anledning. Tilldragelsen år emellertid högst owanlig. (G.) Piteå. Härwarande Tullkammares berättelse för 1859 innehåller: Distriktets näringar, fom oförändradt utgöras of äkerbrut och boskapsskötsäel, fiske, jagt, skogsprodukters förädling, tjärbrän ning, jern och glastillwerkning. pottasfeberedning, salpetersjudning och skeppsbyggeri hafwa ala samteliga med owäntad framgång under det nästförflutna året bedrift: wits med undantag likwäl af boskapsskötseln, fom lidit tid följd af foderbrist, hHwil ten föranledt betydlig minskning tladugårdarne. Oaktadt den rådande penningeförlägenheten hafwa likwäl alla ortens produkter bibehållit fig i nåra oföråndradt högt pris, särdeles allt hwad wiktualiewaror heter. Den största prisnedsättning har traffat tjäran, men trädwarorne betydligt mindre, hwilket äfwen kan slutas af den betydliga exporten deraf till utlandet. Utrikes handeln, fom egentligen in skränkt siq till export har wisserligen under året bäde till antal af fartyg, hwarmed den bedrifwits och deras lästetal warit inffrånt tare ån 1857 då 270 fartyg om inalles 27,242 läster hättill anwåndes. Men icke destomindre har denna handel warit ganska betodlig och i afseende på fartygens lästetal jemförligt med 1856 årg. Derill har begagnat tillhopa 203 större och mine dre fartvg om inalles 22,935 läster och fälede8 ungefär 177:del mindre ån 1857 efter lästetals beråtning. Ty wärr har dock Swerige jeuförelsewis ringa deliden