Norrländska Korrespondenten – 19 mars 1859, sida 3

Andersson Hannet, södd i Kropps soden Stäne, ätalad ati hafwa, utan att wara prest, i andra fall, ån sarskilt medgifna i äro, förråttat dop och efter warning, deris från ej asstätt. Hanner, 27 år gammal, fom sommaren år 1857, i följd af domkapitlets i Lund befallning, erhållit mar: ning af kontraftsprosten i wenra Göinge kontrakt, Wilh. WWabhlqwift, att afhäla fig ifrån sakramentens förwaltning, erkände, dock efter något kringgående, att han re dan före berörda warning werkstäldt dop of personer, fom af honom sådant äskat, men widhöll enwist, att samma warning mera afsett affall ifrån mår råtta evange: liska låra och öfwergång HU en wilfaran: be, emedan uti den af kontraktsprosten utfärdade kallelse blifwit äberopad kongl. stadgan och påbudet till hämmande af hwarjehanda willfarelser och deras utfpris dande emot ten rena evangeliska läran den 20 Mars 1735, men ide kongl. förord: ningen den 7 Mars 1855. Dop hade tan sedermera förrättat i spriwda dclar af rilet, iwenne särskilta gånger i Askers församling, båda dessa gånger å söcknedagar. Dopet hade skett i Köpstla -bäcken af inalles 8 personer, hwilkas namn och doståder ban ide uumndes. Håttill hade han ide sokt öfwertala någon, utan hade de sjelfwe, komne till en lislig besinning af fru tens otd: den, fom tror och blijwer döpt, stall blifwa falig, begärt att genom Han: ner erhålla dopet. Wid ceremonien hade han såsom det tillgått hos de förfta frift: na, begagnat neddoppning eller begraf: ning uti mwattnet, yttrande. jag döper dig o. s. w., utan att nämna något namn, emedan Guds ord ide gifwer anledning dertill. Som bibelns ord i i flera hånfeenden ide öfwerensstämma med de inom fmenffa statsfyrkan antagna lärosatser, lade han, noga ihågkommande, att man alltid bör mera lyda Gud ån menniffor, ansett fig böra fortfara med förwaltningen af ifrågafomna sakrament, fastan Gud illlika bjuder, att wara all mensklig ordning undergifne för Herrans full, dermed lit: wål blott menande den yttre ordningen, som rörde kroppen, men ide den inre, fom assåg wär tro, wär själ och wår gudstjentt. På grund af hwad Hanner få lunda erkant, ansåg Han häradsratten icke wara behörig av ll handläggning upp: taga åtalet emot honom, som uffallit fran swenska statstyrkan, uran borde detta sle inför Swea hofrätt. Utan afseende å hwad Hanner sålunda inwändt, och enär Hans ner icke war åtalad för affall ifrån wår rena evangeliska lära och öfwergång till en wiufarande, utan blott för det att han, utan att wara prest, förwaltat ett af fa kramenten, derifrän han ej afstått efter war ning, fäldes Hanner arr bita 300 daler silfwermynt med 150 tdr tmt, eller av wid bristande tillgång, undergå 28 vdageis fängelse wid watten och bröd. — —— Sardinien. Viktor Emanuel. Grefwe Cavour. Sardinien, def lonung och ocss förf minister intaga 1 wåra dagars handelse