— Söthedorgs Handelstidnings Stock. holmskorrespondent berättar följande bi ftoria från hufwudstaden. En piga hos en borgare hår i staden gick fort före jul en afton ut för att stänga porten. Hon warseblef sin kamrat stödja sig mot en wedtrafwe på gården. Hon frågade, hur det war fatt, men fick intet swar. Då hon lyfte på henne, fann hon henne som liflös med stirrande blid. Förskräckt falla de hon på hjelp, och man dar den sanslösa in i hennes rum samt lade henne på sängen Efter någon stund återtom hon till medwetande. Husbonden frågade hwad fom kommit åt henne. Jo berättade hon, juft når jag fommit ut på gården, få fick jag fe en lifwagn komma förande och stanna utanför bokhållarens förstuga. och litet derefter kommo karlar ut med en litkista och satte den på wagnen och wag nen for. Sedan wet jag icke till mig, men det mins jag, att när jag tjenade på landet, såg jaga alldeles detsamma och då dog grefwen strart derefter. Bofhallaren! i huset war frisk wid detta tillfålle, men nägra dagar derefter fom lifwagnen in på I gården, stannade utanför hang förstugudörr, och karlar buro ut en fifta oc i tistan låg den unge mannen död. Det finns fafer melan himmel och jord, som filosofen ännu ide fan förklara. Guds närwarelsc öfwerallt. (Af C. G. Rollin.) Då jag tror, att hela werldsorganismen, ifrån det största intill det alldraminsta, ins galunda år att betrafta såsom ett blott mekaniskt konstwerk, säsom t. er. ett urwerk, eller hwilket annat af menniskohanden ut-. fördt konstarbete fom helst, utan i fia måste innehålla något lefwande, få fan detIta lefwande ide wara något annat, ån en sifrän Gud utgående kraft. Gud får för mig, utom och öfwer all ting, såsom en , Åbeftåmdt gifwen, lefwande och werisam personlighet, som omfattar och genomträn ger allt men sitt oändliga wåsende, med stod hwaraf han känner och wet allting och år öfwerallt närwaronde. Jag wår gar, jemte detta Guds allmänna uppenbarelsesätt uti allting, också antaga, att hela stapelsen af honom blifwit liksom ber folfad af warelser, fom äro dundna iföres målen, med mer och mindre frihet och för: måga til kraftyttring, ungefär på sammc -ssätt, fom man fer och förniunmer ett ans f. dewäjende wara bundet inom den mensk tliga troppshyddan. Bland alla sälunde re innom sinnewerlden bundna andar, ha es den i menniskokroppen fångslade den stör sta friheten inom fin ffer oc owilforliger f. äfwen den håögsta betydelsen. Hwarrör s ett sådant andarnes fångslande bar skett hör ide hit att söka utröna. Ått det werk ligen åger rum, bestyrker Bibelurkunder vå mer ån ett ställe. Utom det, utt mal nr — ee mon MM MM