Norrländska Korrespondenten – 16 februari 1859, sida 3

tet i enformigheten har warit att i förre går börjande sporsamt snösall, hwilket skänkte oss ett drägligt slinksäre samt med detta nöjet af en lappfamiljs ankomst till den slutande marknaden. Denna lappfos milj skiljer fig från dem, fom då och rå hitkomma, derigenom att den ej met har några renar och ännu mera derigenom, att den ej lefwer i ett tontinuerligt bräns winsrus. Lappfamiljen, en man och qvwins na samt twänne yrwilliga pojkar, hwilka springa omkring på gatorna under alle banda upptåg, har kommit hit, helt pros saiskt färdandes efter en häst, förfpånd en helt wanlig norrlandesläda, fullpackad med renstetar. Med dessa renstekar började lappen i förrgår morse kommers ned i Swartbäcken, der han fick en strykande af sättning, of det enkla skäl, att han tog endast 12 sk stålp. Häraf uppmuntrad förde han sin släde gatan uppföre fram mot torget, der han fortsatte handeln men till ett 25 proc. högre pris. Tillfrågad om orsaken till prisstegringen sworade han helt trantilt, att ner i Swartbäcken hade han sålt til godt löp för att sätta hans deln i gång, men här uppe staden kunde han ej sålje för ett runstyckes bättre pris, än han fastställt. Före skomningen hade han afyttrat hela sitt medhafda förräd af renstekar efter djur, slagtade i den ålder då deras fött år lådrap. — — — — Man läser i Snällposten: Nyligen fjönk plorsligt på Danziger redd ett med salt lastadt skepp, utan att vet bogserande ängfartvget war i ständ att rådda befåttningen. J Randverd AÄvis omtalas följande sidostycke dertill. Hösten 1835 sågs från Skagens Nordstrand en brigg drifwande på temligt afstånd från land, tydligen öfwergiswen. Strandningelommissarten Neergaard begaf fig med 7 de raskaste bergrarne till sjos i en af de stora swenska fiskardatarne, fom jemt fom ma til Skagen för att föpa fiff, åtföljda af den swenske båtföraren wid rodret, och hoppades funna bringa fartyget till land. Men erpet itionen fid en sorglig utgång. Ester flera timmars förlopp nådde de bris gen 3 mil från land, bergningsfolfet åns trade upp på däck och fann ingen befåtte ning; den swen sie föraren blef qwar i bår ten. Skäppsluckan öppnades och man sann full last oskadadt salt. Medan Neergaard gick ned i kajutan för att efter se om det fanns några papper, nedfirade bergs rarne en på däck befivtlig pertlina, i afsiat att med densamma bogsera fartyget. Res dan mar halfwa linan i båten, då fartys gets förstam döf få djupt ned i wattnet,