Lilla Karin. Berättelse af Författaren til En Onerdagshitorie (Forts. fr. föreg. N:c.) Hennes wistande i herr A:s familj blef henne nu dubbelt swårt, oc då fort dere på ett tillfälle yppades för henne ait leme na detta hud, fattade hon det med före fa begärlighet, och antog hos en förnäm dam kondition fom kammarjunfru, det will säga: hon måste ikläda fig egenffa: pen af en person, som utom de wanliga arbeten och beswär, hwilka åläggas en simpel tjenstepiga, äfwen måste ätaga fig den långt swårare pligten, att ständigt uppehålla fig i sitt herrskaps sällstap, få fom en afledare för def ell ka lynne oh fom en deliagerska i alla familjens fors ger och beswär, utan att dod räknas för en medlem af densamma. En sadan fyfla, fom få man skulle äga styrka nog att uthärda, blef nu den femtonåriga Karins lott. Men det gifwes menniskor, i fon. nerhet ibland det wackra könet, som, om